moving on

Juni har varit en upptagen månad kan man säga. Mycket har hänt, samtidigt som ingenting har hunnit bli dokumenterat. Därav avsaknad av några som helst inlägg eller bilder. Vi har varit för stressade och upptagna för att fota ens. Och då är det illa. Men nu blir det nog ändring.


Vi kom ju hem från Kanada lördagen den sjunde. Söndagen den åttonde hade vi visning. Så den helgen gick enbart åt att städa. No luck med visningen dock.
Veckan efter åkte Micke till Stockholm och vi hade ännu en visning. No luck här heller.
Helgen 14 och 15 bestämde vi oss ändå att flytta och hyra ut lägenheten. Vi började bli hjärtligt trötta på det hela.
Så på söndagen samlades det ihop ett helt gäng med folk och bar våra grejer. Och vi spenderade första natten i den nya lägenheten. Mycket bra känsla!
Veckan efter gick mest åt att packa upp kartonger och hänga upp kläder. Vi har haft majoriteten av våra kläder nedpackade i kartonger de senaste månaderna. Så det var ett kärt återseende.
På fredag firade vi midsommar på Grimmered. Tyvärr inga föräldrar med denna gången. Men lika god mat som alltid och väldigt trevligt. Även om iallafall jag var rätt så trött redan innan. Så det blev inte så mycket festande eller sen kväll.
På måndag den 23 hade vi ännu än visning.
Och på tisdagen den 24 FICK VI ÄNTLIGEN SÅLT LÄGENHETEN.
Efter tre månader på Hemet, otaliga visningar, otaliga städningar, stress, irritation och onödig oro. Nu kan vi äntligen lägga vår första lägenhet bakom oss och gå vidare till nytt. Så trots att vi inte riktigt fick det priset vi ville, och vi hade kanske fått mer pengar om vi väntat till hösten så känns det väldigt skönt att vända det här bladet.

På fredag den 4 Juli skriver vi kontrakt och sen är det dags att titta framåt.

Sammi gjorde en midsommarkrans till Simone och hon undrade varför hon inte kunde få en sådan varje dag.

Min smurf

Simone filosoferar när hon kramas

JA TYCKEJ DET ÄJ LITE TJÅKIGT
NÄJ VI KJAMAS SÅ TITTAJ DU ÅT ENA HÅLLET OCH JA ÅT ANDJA
KAN MAN INTE TITTA PÅ VAJANDJA OCH KJAMA SAMTIDIG?

Del 3; Eastern Townships and chocolate

Efter två dagar i utkanten av vildmarken styrde vi kosan tillbaka mot civilisationen, eller Quebec City. Med visst beklagande faktiskt. Iallafall jag var sugen på att utforska vidare mot kusten. Men landet är enormt och tiden inte tillräcklig.

Vi valde att köra en annan väg tillbaka, en omväg, för att hinna se lite mer. Så istället för att köra rakt sydväst körde vi nordväst istället längs med norra stranden av Saguenay fjorden. Vi följde fjorden tills den blev en flod, med några pauser för att titta på utsikten. Mycket vackert. Men efter ett tag tröttnar man. Eller jag. Höga berg, skog, fjord, mer fjord, mer skog. Ingen bebyggelse. Vi åt en otippad lyxlunch med fantastisk utsikt på ett ställe 7 km rätt in i skogen på en grusväg lite norr om Sainte-Rose-du-Nord. Och efter det korsade vi floden och körde sydväst med Quebec City som mål.

Vi spenderade en natt i Quebec. Lite slappning, varsin joggingtur, picknick på hotellrummet och en efterlängtad dusch med bra vattentryck. Och äntligen lite värme. Närmare havet har det varit dunjackekallt.

Efter lite dividerande bestämde vi oss att skippa ett besök i Montreal och istället ta en semester från semestern i Eastern Townships. Guideboken utlovade böljande kullar, vingårdar, mapel syrup och honung och söta små byar. Vi valde en by som berskrevs som "the cutest of the cute". North Hatley vid stranden av Lac Massawippi.

Det visade sig vara ett fantastiskt bra val. Vi bodde på en supertrevlig Auberge som ägdes av ett par som även specialiserade sig på att göra choklad. Vi åkte runt bland dem mjuka kullarna, gick i antikaffärer, åt god mat och slappade. Varsin grymt jobbig springtur hanns också med.

Så efter två vilsamma nätter var vi rätt redo och laddade för flygresan hem.

Det har varit en grymt bra vistelse med många roliga upplevelser. Både att träffa familj, gå på bröllop och utforska Kanada. Jag iallafall, kan lätt tänka mig åka tillbaka.

Och lite bilder för att avrunda:

Landskapet längst Saguenay var dramatiskt

I Quebec hängde vi lite på lekplatsen

Lac Massawippi

Vi lekte på piren

Åt resans bästa frukostar. Ja, det är choklad på skeden

Vi besökte ett kloster där vi köpte äppelcider, honung och ostar. Allt lokalproducerat av munkarna

Vi fick turas om att gå in i antikaffärer. På vissa ställen fick det bara plats en (smal) person

Det var mjuka kullar och stora fält. Här är utsikten under en springrunda

Och sen var det dags att flyga hemåt

Del 2; Quebec City österut. Och valar

Efter att ha lämnat av föräldrar i Montreal körde vi vidare mot Quebec City. Quebec City är den näst äldsta staden i Kanada, den grundades 1608 av fransmän, bredvid en redan existerande indianby. Man kan undra vad som hände med indianerna. Quebec är en fin stad. Och vi gick runt en del och spanade på det som finns att spana på. Men en dag räcker gott och väl för att se det mesta.

Så dagen efter packade vi ihop oss och åkte på utflykt till Mont St-Anne för att vandra lite och titta på vattenfall. Mycket fint. Skog, berg och vattenfall. Vad mer kan man begära. Förutom det att vi fick bära Simone mest hela vägen eftersom hon var SÅ TJÖTT I MINA SMÅ BEN

Efter två dagar i Quebec åkte vi ungefär 250 kilometer nordöst längst med Fleuve Saint Laurent, som är en flod, men ser ut som ett hav, till Tadussac, eller snarare Baie Saint-Chatarine, som är en ännu mindre by utanför den lilla byn Tadussac. I Tadussac så tittar man på valar. Och det var det vi gjorde. Vitvalar och vikvalar var de vi såg. Jag hade hoppats på knölval, men tyvärr gömde de sig i djupet.

Så fort man kommer utanför Quebec city försvinner detta med att Canada är tvåspråkigt. Folk pratar franska. Bara. De kan inte ens engelska. Vilket känns lite förvånade tänkte jag. Men bra för oss som fick öva på vår franska. Och det gick bättre och bättre att göra sig förstådd alleftersom dagarna gick.

Landskapet ser ut lite som i Norge, vatten, höga berg, vattenfall. Mycket fint. Och öde. Byarna är små och typiskt amerikanska. En väg, och så hus på båda sidorna om vägen. Och sen slut. Men människorna är vänliga, relaxade och välkomnande och känns mer rättframma och äkta än i till exempel USA. Och nationalrätten är pommes frites till Simones stora glädje.
Men kaffet är förfärligt. FÖRFÄRLIGT I tell you.  

Lite bilder för att sammanfatta. Och sen är det bara del tre kvar.

Vi vandrade runt i Quebec en hel dag. Tyvärr regnade det nästan hela tiden. Här pausar vi i ett chokladmuseum. Varm choklad och chokladglass

I varje liten byhåla finns det en enorm kyrka. Den totala befolkningen i byn kan nog inte ens fylla de första bänkraderna. Här är en by som heter Beupré



Vi gjorde en fyra kilometer vandring för att titta på vattenfall

 

Det var stort, men smalt

  

Micke var ockå med



Framme i Baie-Saint-Catharine visade det sig vara såhär fint.

Vi spanade på solnedgången

och efter valar. Det var lite kallt på båten. Inte sommarväder alls.

Men vi såg valar!!!!

Del 1, Ottawa, bröllop och andra festligheter

Nu är vi tillbaka i Göteborg efter två minst sagt händelserika veckor i Kanada. Rätt så trötta och väldigt jetlaggade. Speciellt Simone. Första dagen vaknade hon 02:00 på natten och inatt var det 04:00. Så det går åt rätt håll iallafall.

Det är svårt att sammanfatta hela resan i ett inlägg utan att det ska bli allt för långt och långtråkigt. Det har varit roligt, spännande och händelserikt. Och vi har hundratals bilder. Så för att gör det lite mer översiktligt  delar jag upp resan i några delar och sprider ut inläggen på ett par dagar.

Del 1; Ottawa, bröllop och annat:
Hela poängen med resan har ju varit att gå på Kasias bröllop. Inget bröllop, ingen resa. Kasia, som är min syssling (har jag lärt mig) gifte sig med en snubbe som heter Travis.

Vi flög ut på Torsdag den 22 Maj. Lugn och stillsam flygresa. Simone är verkligen bäst att resa med. Ingen klagan, allt (nästan) är spännande och roligt. Så länge Ipaden är med.

Vi bodde hemma hos Monica och Jarek, de har ett hus precis i utkanten av Ottawa. Jarek är mammas kusin och jag mötte två nya sysslingar som jag inte ens visste att jag hade, Chris och Tom. Mycket trevligt! Huset var stort, amerikansk inredning och pool. och det var mycket snällt att vi fick bo hos dem.

Dagarna blev extremt intensiva.
Första dagen var det fest innan bröllopet då alla kom förutom bruden och brudgummen, dvs runt 13 pers. Simone var i fullt ös tills hon däckade på soffan. 
Andra dagen bröllop. Det började sent, vid sex, rätt så lång ceremoni med nattvard och mässa och sen väldigt långsam matservering. Att allting drog ut så mycket på tiden gjorde att Simone somnade sittande vid bordet vid halv tolv och jag och Micke var tvungna att åka hem med henne innan tårtan. Jag är lite besviken att jag missade dansen, men det var nice ändå.
Tredje dagen, dagen efter bröllopet sprang Micke Ottawa Half Marathon (start kl 09:00) och jag och Monica cyklade in för att heja på honom. Hon bakfull, jag not so much. Mycket roligt dock. På kvällen blev det "efter bröllop grillfest"
Fjärde dagen gjorde vi en utflykt in till Ottawa för att spana på alla kända landmärken samt äta lite på en trevlig restaurang. På kvällen blev det en liten "äta upp resterna från "efter bröllopet grillfest" fest"
Femte dagen träffade vi upp Monka Roczniak (mammas kusin) för utflykt till Wakefield Cover Bridge samt en pick-nick vid en stor sjö.
Sjätte dagen spenderade vi hela på Museum of Civilsation. Och på kvällen hade vi middag hos brudparets mamma (Monica, min mammas kusin). Samma tretton pers som på första festen, plus bruden och brudgummen då såklart.
Och sjunde dagen sade vi hejdå till alla och packade ihop oss i bilen. Mamma och pappa skulle spendera en dag i Montreal och sen flyga hem. Och vi skulle köra vidare österut för en lite road trip.

Som sagt, hur mycket aktiviteter som helst och och hur många bilder som helst. Här kommer ett litet axplock.
Och imorgon.
Fortsättning följer på Kanada road trip.

Utanför kyrkan. Vackert, men blåsigt väder. Simone är lika nervös som bruden för sin roll som blomsterflicka.



Men sen när hon fick veta att det fanns ett LITET barn att ha koll på gick det mycket bättre.

Kasia och Travis



Framme vid altaret med prästen.

Kasia med Hollywoodsvall

Familjen Cholewa, Chris, Monica, Jarek, Tom med flickvän Brooklyn

Frukostarna såg vanligtvis ut såhär.



Och det promenerades lite



Monica och jag cyklade 48 km

Medan Micke sprang Ottawa Half Marathon

Vi besökte Wakefield Cover Bridge

och spanade på Ottawa

 

Var på pic-nic vid en sjö



Och tittade på dammar

och efter en intensiv vecka åkte mamma och pappa till Montreal och vi åkte vidare till Quebeck City