Sova

Vi skulle gå på promenad egentligen. Men ägnar åt oss pacificering
av bebisen med musik. Men att dömma av sista bilden är det snart dags
att vakna.

rainy day

för att klara en hel promenad denna gången så körde jag en liten gödning med Simone innan. Jag matade henne så som man göder en gås, det vill säga trycka ner maten i halsen på henne tills hon absolut inte ville äta något mer. Tänkte att det skulle minska risken för promenadmatning. Och det gjorde det faktiskt. Jag lade henne i vagnen och hon somnade som en, hmm, mätt gås kanske. Eftersom vädret var lite gråmulet så gick jag upp till Mossen för att ha närmare hem ifall det skulle börja regna. Och visst, efter ungefär 10 minuter promenerande började regnet ösa ner. Men skam den som ger sig. Jag hade matat så mycket så jag vägrade gå hem. Tre varv runt Mossen blev det innan min soft shell började läcka. Blöt blev jag, men en timmes promenad blev det iallfall. Har ett gäng kilon som jag måste tappa innan mina kläder passar mig igen.
Nu är himlen blå, typiskt nog. Myran sover, lägenheten är i bra ordning och jag har lite tråkigt.

a normal day

Efter en lugn natt och mindre lugn frukost packar jag ihop Myran för en prommenad. Jag hinner gå ungefär tio meter innan gallskriket sätter igång. Högt och otröstligt. Så det är bara att svänga av mot närmaste parkbänk och sätta sig o mata i iskylan. Trots att vissa av oss fick både first och second breakfast innan vi gick hemifrån.
Sen var det tyst och sovandes i ungefär en halvtimme. Lagom tills vi
kom fram hit:

och samtidigt som det började regna såg bebisen ut så här;

Så det var bara att hitta en lagom skyddande gran och servera maten.

Hur mycket jobbigare det måste vara med bebis på vintern. Man måste vara helt låst hemma, för det är ju inte så att man kan slänga fram tutten bakom någon buske i tio minus. Det finns saker att vara tacksam över. Trots att våren inte riktigt vill infinna sig.

Nu går jag omkring hemma på det här viset:

Med Simone som kängurubebis. Ett enkelt sätt att slippa höga ledsna skrik och samtidigt få något som helst gjort hemma mer än att sitta i soffan och titta på dåliga serier på TV.

oh sunny day

idag var en lördag precis som lördagar ska vara för det ska vara en perfekt dag. Strålande blå himmel, en natt där jag fick sova relativt mycket och en mycket god frukost. Efter vilken vi packade ner barnvagn, bebisgrejer och bebis i bilen för att åka en tur till Fiskebäck för en promenad vid havet med Carolina och Roger.


Vi hade med oss en tremos med te och alla, inklusive Myran passade på att ta en drickpaus

Efter tre timmar promenerande, diskuterande och solande åkte vi bort till Grimmered där vi blev matade, satt i solen på verandan, drack kaffe åt choklad och pratade. Mycket trevligt. Pappa lyckades även ta modet till sig och hålla Myran i nästan en hel minut.

Väl hemma på har vi inte gjort många knop. Avslutade ett brödbak som jag hade startat igång igår kväll. Och det blev grymt gott bröd med smält smör på.



Alla foton gjorda av Micke

jobbar på en vardag

jag anar att rätt många inlägg den närmaste tiden kommer vara något bebisfokuserade. Förhoppningsvis inte enbart dock, jag har alltid haft ett visst, jag ska inte kalla det förakt, men en känsla av hopplöshet för föräldrar som enbart är kapabla att prata om sina barn och ingenting annat. Jag hoppas att jag inte blir så enkelspårig. Det känns viktigt att kunna behålla sig själv, sin personlighet och sina intressen även om det finns barn med i bilden. Men eftersom mina dagar inte ännu har antagit någon form av vardagskänsla och hela den här bebisgrejen är väldigt ny så har jag inte så mycket annat att skriva om.

Så idag.

Ett besök på BVC.
Myran har bivit ännu större, jobbat upp fler dubbelhakor som har spridit sig till att inte bara sitta på hakan utan även på armar och ben. Så allt är bra på matfronten.

Fika på Stadsteatern med syster och Amanda. Mycket trevligt. Mycket att prata om och många skratt. Hoppas på att göra om det snart.



Lagat mat.

och haft mamma på besök.

Det är ungefär vad som får plats på en dag.

Nu tittar vi på Independence day och försöker hålla oss vakna.

hema igen

Hemma nu, sen snart två veckor. Ett nytt liv, obefintliga rutiner och en ny person att lära känna. Micke har varit hemma fram tills i förrgår, då han gick till jobbet för första gången på två veckor. Det var inte så skrämmande att vara ensam hemma som jag trodde. Myran är snäll och gråter bara för att få mat. O andra sidan vill hon ha mat hela tiden så jag känner mig lite låst emellanåt. Men idag har jag gått på promenad helt själv, nästan ända till Delsjön.

Jag är fortfarande klen som en disktrasa och blir trött av en timmes gående. I sådan takt att jag blir omkörd av pensionärer med rullator. Jag längtar efter att komma i from, och glömmer av hela tiden att det var bara två veckor sedan jag gjorde kejsarsnitt. Men jag är otålig, rastöls och irriterar mig på att jag inte kommer i mina vanliga kläder.

Idag har Mickes farfar, alltså Myrans gammelfarfar varit på besök. Massa foton togs, kramar och klappar utdelades. Jag har aldrig förstått innan vilken stor grej en ny bebis är.

Och så var det mer badade. Ingen gråt den här gången heller.

Men det gjorde henne väldigt hungrig, och hon letade frenetiskt efter mat på Micke.

Multi tasking

Kudde

>

>
>

Ny bäbis

första vårdagen

något som måste vara den första vårdagen i göteborg. Termometern stod faktiskt på nästan 20 grader. Dock där det var vindstilla och mitt i solen. Men fortfarande tillräckligt varmt för att kunna ta en promenad i stan med nästan bara tröja.

Blommor på Kungstorget.

Blå himmel i Haga

Micke fotograferar

Jag på en parkbänk. Bild tagen från Micke.

lite blandade bilder

Mitt sisyfosarbete med bokhyllan. Jag blev dock klar och supernöjd. Även om det något nördigt.

Fick bebispresent från Anna. En jättemjuk, jätterosa liten tröja.

Action utanför fönstret. Två brandbilar, en ambulans och en polisbil. Men som tur ingen brand och det verkade inte som någon var skadad.

Jag och Micke tog en promenad igår. Dramatiska himmlar och kallt väder. Inga vårkänslor. Bild snodd från Micke, som har blivit en grymt duktig fotograf.