I can see the light

Äntligen skiner solen igen. Iallafall under några timmar idag. Hade egentligen tänkt att vara på kontoret klockan tolv. Men med tanke på vädret så sköt jag upp det hela lite och valde att gå på långpromenad i skogen istället. Jobbar mycket hellre när det är mörkt som en sopsäck ute än när solen skiner. Strålande fin dag. Och jag hade verkligen inte lust att vända tillbaka hemåt.

Hopp över stock och sten. Eller stam i det här fallet

Kluriga träd

Spiken fick syn på en kajak och började yla

Och sen sittstrejkade han när han insåg att vi var på väg till bilen

Innan den här trevliga promenaden var jag på BVC med Simone. Jag vill att hon ska göra ett allergitest för att utesluta att den evinnerliga snuvan hon har inte i själva verket är hundallergi.
Testet är ett blodprov. Som man tar i armvecket. Det gick väl sådär. Simone var jätteduktig i och för sig.  Trots en del gråt och vridande gick hon med på att ta blodprov. Men sedan lyckades inte sjuksköterskan ta något blod. Hon missade ådran första gången. Och andra gången. Sen tyckte Simone att det var nog.
TA BOJT DEN HÄJ NÅLEN FJÅN MIN AJM. NUUUUU. JA VILL GÅ HEJIFJÅN
Och sen började hon gråta och sparka och vrida sig som en ål. Som tur gick det över fort och hon valde klistermärke och berättade stolt på förskolan att hon har tagit blodprov. Tyvärr måste vi gå tillbaka och göra om det eftersom de inte lyckades få något blod till slut.

så lite gör sådan skillnad

jag åker buss emellanåt till kontoret. Har hittat en bra förbindelse och det tar "bara" 50 minuter. Men å andra sidan är bussen rätt tom och jag kan sitta och slappa och läsa. Så rätt nice.

Men ändå. På morgonen tenderar folk se rätt deppiga och trötta ut.

Dagens busschafför vid ett stopp på Backaplan:

-Kära resenärer, nu är vi på Backaplan. Jag önskar alla som är på väg till jobbet en riktigt trevlig dag.

Och man såg hur alla började sitta och småle lite för sig själva. Sträckte lite på sig och se lite lite mindre morgondeppiga ut.

Det gjorde mig glad iallafall.

Så jag tänkte att jag kan önska honom det samma.

Och jag brukar aldrig le åt främmande människor på stan. Eller önska dem en bra dag. But I did idag.
Och hela busschaffören typ lyste upp och vinkade glatt när han körde iväg.

Så jag tänker att det är något man kanske borde göra oftare.

det är inte bara mörkt. Det är mörkt, blött, kallt och deprimerande

MEN MAMMA, TITTA UUUT. JA HAJ INTE SETT SOLEN PÅ FLEJA ÅJ!! Utbrister Simone när jag väcker henne på morgonen.
Och hon har nästan rätt.
Jag tror jag läste någonstans att Göteborg har haft 48 solminuter MINUTER!! i November. Hur deprimerande är inte det.
Jag glömmer hur påverkad jag blir av vädret. Just nu känns det rätt så tungt. Mörkt mörkt mörkt och ingen ljusning i sikte. Inte nog med det, vi äger alldeles för få lampor. Så det är inte bara mörkt ute. Det är även mörkt inne.
Det var nog dagens klagan

hen betyder höna och fart betyder prutta

vet inte riktigt om mitt liv är mindre intressant för tillfället, så jag har ingenting att tänka på. Eller om jag bara inte har tid att skriva ner det jag mot förmodan tänker på. Eller om jag har så fullt upp att jag glömmer av alla tankar som förvirrar sig ner i min hjärna.

En sak iallafall, inte som jag tänker på särskilt mycket. Men som dyker upp i konversationer då och då.
Och det är användadet av pronomen hen.

Den diskussionen verkar göra folk oproportionerligt upprörda och dela upp dem i två läger. Ett läger som tycker det är ett bra ord som utvecklar, berikar och underlättar språket. Och ett läger som i princip hävdar att "hen betyder höna" och inte ska användas i svenkan (som om vi inte hara några andra engelsktklingade ord i språket)

Hursomhelst. Jag måste erkänna att jag ställer mig helt frågande till att människor blir så extremt provocerande av ett pronomen som inte direkt beskriver könstillhörighet.

För mig är det ett utmärkt ord.
Att använda till exempel i meningar som:
Jag ska gå till läkaren, får se vad hen säger.
Istället för att säga eller skriva:
Jag ska gå till läkaren, få se vad hon/han säger.
Snyggare, snabbare, smidigare. Tycker jag.

Så jag tänkte bara klargöra här.
Hen är ett könsneutralt pronomen. Som kan användas när könet på människan är oviktigt eller okänt. Det föreslogs redan 1966 i Sverige baserat på Finskans hän. För övrigt, i Finland finns bara hän. Inget han eller hon.

Vidare, användandet av ordet hen kommer inte göra att pojkar tappar sina snoppar och förvandlas till flickor. Det kommer inte gör att flickor misstas för pojkar.

Och jag betonar en gång till här:
Ordet hen försöker inte förvandla alla till samma kön.

Vilket för övrigt är ett argument som används rätt ofta och som driver mig till vansinne, då jag verkligen inte ser något som helst fysisk möjlighet att förvandla alla till samma kön med ett ord.
Eller så är det bara folk som gör sig dummare än de är. Eller så är de helt enkelt så dumma.

fotofunderingar

kamera versus telefon

Förr i tiden. Ja, bara för nåt år sedan eller så hade jag en rätt så kass telefon med en ännu kassare kamera. Det blev ett fåtal bilder tagna med telefonen. Lite sådär ibland. När jag hade glömt kameran hemma.

Istället, som sagt, hade jag med mig kameran överallt.
På promenaden, på festen, hem till föräldrar, på café, till jobbet och till alla andra ställen. Och jag använde kameran mest hela tiden.

Resultatet blev ett par hundra bilder per månad som dokumenterade allt som hände. Bilderna användes sedan här på bloggen och hamnade till slut i en årsfotobok.

Sen började jag med Instagram. Och fick en bättre kamera i telefonen. Resultatet är att den vanliga kameran följer med allt mer sällan. Jag tar ändå de flesta bilder med telefonen.

Och på ett sätt blir det lite lite bättre bilder rent kompositionsmässigt. Jag tänker Instagram och vill så klart göra en så bra bild som möjligt. Men å andra sidan blir det färre bilder. Jag har inte samma månadsvisa multitud av bilder dokumenterades alla vardagshändelser. Och alla bilder ligger kvar i telefonen istället för att användas till något.

Vet inte riktigt vad jag vill komma fram till. Bara en fundering över att fotobeteendet har förändrats sen Instagram och bättre telefonkamera.

Dock ska jag försöka sammanföra dessa två beteenden. Vill inte tappa fotograferandet med kameran helt och hållet.

it's raining cats and dogs (ett faktiskt uttryck jag har hört mina brittiska kollegor andvända) (trodde det bara användes i lärossyfte i skolan)

Oktober har gått in i November och det är nästan infernaliskt mörkt när man vaknar på morgonen. Mer ofta än inte så häller regnet ner och den svarta asfalten suger åt sig de små ljusresterna som försöker bryta igenom molnen. Inte helt uppmuntrande. Man får försöka muntra upp sig med andra nöjen istället.

I fredags så hade Simone fest på dagis. Hon har redan lärt sig vad Hallowen är. Att man ska vara läskig och äta godis. Inte den allahelgona jag kommer ihåg från när man var liten då det handlade om att tända ljus på kyrkogården.

Oavsett, på morgonen så ville hon klä sig i något läskigt och ha en läskig frisyr. Inte det lättaste. Men hon var väldigt nöjd med dödskalletröja och fladdermusöronfrisyr. När vi kom till förskolan såg jag att alla flickorna var klädda i rosa prinsessklänningar, tyll och andra gulligheter. Och ansiktsmålningen som de ägnade sig åt föreställde katter, kaniner, fräknar och dylikt. Jag var lite orolig att Simone skulle vara missnöjd med sin dödskalletröja och fladdermusöron. Hon gillar ju rosa och glitter en hel del. Men hon var väldigt nöjd och höll på traditionen. Istället för en gullig katt ville hon bli målad till en arg fladdermus.

Jag var mycket nöjd.

Vi hade egentligen inte tänkt fira särskilt mycket Hallowen senare på  fredagen. Både jag och Micke är rätt kassa på att uppehålla traditioner tråkigt nog. Vi måste bli bättre. Simone älskar dem, och det är ändå något som man kommer ihåg när man växer upp.

Men det blev lite firande ändå. Micke och Simone karvade ut ett pumpamonster och Ewa och Sammi dök upp med godis, häxhatt till Simone och serpentiner. Micke lagade mat och vi hade en väldigt trevlig kväll. Simone blev helt sockerkickad efter allt godis och väldigt nöjd med Hallowen. Hon var mycket besviken på att "bus eller godis" inte gällde dagen efter.

Och på temat "gulliga saker som Simone säger"

JAG ÅT GLASS IDAG. DEN VAR JÄTTEGOD!

Jaså, vad var det för glass då?

STJÖSSELGLASS. MYCKET GOD. DU KAN FÅ SLICKA PÅ GLASSPINNEN OM DU VILL

Ridå