Del 1, Ottawa, bröllop och andra festligheter

Nu är vi tillbaka i Göteborg efter två minst sagt händelserika veckor i Kanada. Rätt så trötta och väldigt jetlaggade. Speciellt Simone. Första dagen vaknade hon 02:00 på natten och inatt var det 04:00. Så det går åt rätt håll iallafall.

Det är svårt att sammanfatta hela resan i ett inlägg utan att det ska bli allt för långt och långtråkigt. Det har varit roligt, spännande och händelserikt. Och vi har hundratals bilder. Så för att gör det lite mer översiktligt  delar jag upp resan i några delar och sprider ut inläggen på ett par dagar.

Del 1; Ottawa, bröllop och annat:
Hela poängen med resan har ju varit att gå på Kasias bröllop. Inget bröllop, ingen resa. Kasia, som är min syssling (har jag lärt mig) gifte sig med en snubbe som heter Travis.

Vi flög ut på Torsdag den 22 Maj. Lugn och stillsam flygresa. Simone är verkligen bäst att resa med. Ingen klagan, allt (nästan) är spännande och roligt. Så länge Ipaden är med.

Vi bodde hemma hos Monica och Jarek, de har ett hus precis i utkanten av Ottawa. Jarek är mammas kusin och jag mötte två nya sysslingar som jag inte ens visste att jag hade, Chris och Tom. Mycket trevligt! Huset var stort, amerikansk inredning och pool. och det var mycket snällt att vi fick bo hos dem.

Dagarna blev extremt intensiva.
Första dagen var det fest innan bröllopet då alla kom förutom bruden och brudgummen, dvs runt 13 pers. Simone var i fullt ös tills hon däckade på soffan. 
Andra dagen bröllop. Det började sent, vid sex, rätt så lång ceremoni med nattvard och mässa och sen väldigt långsam matservering. Att allting drog ut så mycket på tiden gjorde att Simone somnade sittande vid bordet vid halv tolv och jag och Micke var tvungna att åka hem med henne innan tårtan. Jag är lite besviken att jag missade dansen, men det var nice ändå.
Tredje dagen, dagen efter bröllopet sprang Micke Ottawa Half Marathon (start kl 09:00) och jag och Monica cyklade in för att heja på honom. Hon bakfull, jag not so much. Mycket roligt dock. På kvällen blev det "efter bröllop grillfest"
Fjärde dagen gjorde vi en utflykt in till Ottawa för att spana på alla kända landmärken samt äta lite på en trevlig restaurang. På kvällen blev det en liten "äta upp resterna från "efter bröllopet grillfest" fest"
Femte dagen träffade vi upp Monka Roczniak (mammas kusin) för utflykt till Wakefield Cover Bridge samt en pick-nick vid en stor sjö.
Sjätte dagen spenderade vi hela på Museum of Civilsation. Och på kvällen hade vi middag hos brudparets mamma (Monica, min mammas kusin). Samma tretton pers som på första festen, plus bruden och brudgummen då såklart.
Och sjunde dagen sade vi hejdå till alla och packade ihop oss i bilen. Mamma och pappa skulle spendera en dag i Montreal och sen flyga hem. Och vi skulle köra vidare österut för en lite road trip.

Som sagt, hur mycket aktiviteter som helst och och hur många bilder som helst. Här kommer ett litet axplock.
Och imorgon.
Fortsättning följer på Kanada road trip.

Utanför kyrkan. Vackert, men blåsigt väder. Simone är lika nervös som bruden för sin roll som blomsterflicka.



Men sen när hon fick veta att det fanns ett LITET barn att ha koll på gick det mycket bättre.

Kasia och Travis



Framme vid altaret med prästen.

Kasia med Hollywoodsvall

Familjen Cholewa, Chris, Monica, Jarek, Tom med flickvän Brooklyn

Frukostarna såg vanligtvis ut såhär.



Och det promenerades lite



Monica och jag cyklade 48 km

Medan Micke sprang Ottawa Half Marathon

Vi besökte Wakefield Cover Bridge

och spanade på Ottawa

 

Var på pic-nic vid en sjö



Och tittade på dammar

och efter en intensiv vecka åkte mamma och pappa till Montreal och vi åkte vidare till Quebeck City

past week

Dagen innan vi åker till Kanada.

De senaste dagarna har flugit förbi och ropat "eat my dust" över axeln. Jag är långt långt efter.

Sen förra gången jag skrev har jag hunnit besluta mig för färg till lägenheten. Det blev vitt till slut. Surprise.

Jag (och Micke) har sprungit Göteborgsvarvet. Bra upplevelse, inga större problem att springa två mil. Oturlig skoskav på lilltån av alla fräcka ställen. Men det är bara att konstatera att jag är långsam. 2h15minuter. Men jag har som mål att hamna på två. Nångång. Nästa år kanske.

Vi har varit ute och ätit. På Vin och Tapas, Tre Indier och Incontro. Tre på en vecka. Måste vara rekord. I uteätning och trevlighet.

Vi ska ha visning i lägenheten. Idag. Förhandsvisning.
Förra gången kom ingen. Nu vill tre ha förhandsvisning.
Lägenhetsbranchen är en sådan slump.
Nu gäller det att hålla tummarna.

Jobb jobb jobb för att jobba ikapp de två veckorna vi ska vara borta. Om mindre än 24 timmar kan jag andas ut.

beslutsvånda

Bestämma väggfärg.
Hur svårt kan det vara liksom?
Vit, vit eller vit.
Första vita var för grå.
Andra vita var för rosa
och tredje vita var för...
vit.
Jag blir galen! (som Simone brukar säga i stunder av frustration)


Och tapeter.
Hur svårt är inte det?
Den här tapeten. Superfin ju. Hela rummet? En vägg? Inget alls.
Beslut, beslut beslut

planerat/oplanerat

helgen har förflutit i snabb takt som vanligt.
Vi hade tänkt göra vissa saker, som vi inte hann med. Sen hade vi inte tänkt göra andra saker, som visade sig vara supertrevliga. Och sen missade vi att planera in tredje saker, vilket var väldigt obra. Men på det stora hela. En mycket bra helg.

Även om fredag började trött trött. Jag kom hem klockan fem från jobbet. Mötte Micke på väg ut genom dörren till Cross Fit. Sen middag, yoga med Simone. Mamma kom en liten stund och sen somnade vi alla runt tio.

Lördag skulle vi fixa lite i lägenheten samt köpa färg. Vi köpte färg. Men sen hängde vi på Grimmered på spontanpizzamiddag, göra kullerbyttor och stå på händer i trädgården och träff med Ewa och Sammi. Mycket mycket trevligt. Trodde Simone skulle däcka efteråt hemma. Men hon somnade inte förren efter elva. Inte helt super. Men ja, man kan inte få allt.

Söndag var mer fixa med lägenheten inplanerat. Och träning. Men i och med att barnet inte sov på natten så blev det ingen träning på morgonen. Istället inplanerad klättring. Och sista långrundan inför Göteborgsvarvet. Miss i kommunikationen att jag hade inplanerad brunch också.
Klättringen iallafall. Superkul. Efter att ha övertalat Simone att pröva så var det svårt att slita henne ner från väggen. Och gråt och tandgnisslan när klätterskorna skulle lämnas tillbaka.
Och löpningen gick bra. 19km i 6,45min/km takt. Känns ok för varvet. Min enda oro är att jag verkar ha överansträngt ljumsken och har för tillfället väldigt ont. Jag hoppas verkligen att det går över.

Hon vågade sig högre och högre

Ibland skulle Rosalinn också följa med upp

Mickes fina fina bildserie på saftpausen. Här får Katten en klunk

En bit av Delsjön, springandes på väg hemåt

fördommar. oh yeah!

jag gick in i lunchrummet och kollade mig omkring.
Någonting var inte som det brukade vara.
Rummet var fyllt av hipsters.
Eller..?
Skäggiga män med rutiga skjortor, stora magar. Och skinnvästar!
Kvinnor med foträta skor och små stickade koftor, långa böljande klänningar och grått hår. Uppsatt i knut.               Inte alls den vanliga "svart kostym, svarta skor, slips, dräkt" ekonomklädseln.
Fast, är det inte lite gamla för att vara hipsters...?
Hmmm.
Sen slog det mig.
Volvos årliga fackmöte.
Det förklarar allt.

första doppet

igår, helt spontant, kom Micke på att han skulle bada. Eller kanske inte så spontant. En utmaning på Facebook. Men iallafall. Tio grader i vattnet och tio grader i luften. Bada.
Men det var kul. Vi lekte i sanden och sprang på bryggorna. Och trots att det inte var någon värme i luften så sken solen. Simone ville som vanligt AJDLIG gå hem.

På väg upp för badet

Ja, han filmade sig själv..

Och försökte krama oskyldiga åskådare efteråt

Simone ville också bada. Men ändrade sig sedan. Kan inte förstå varför...



Vi hittade ett ostron

 

Och lekte på bryggan

Öva på att flyga var en bra lek

 

Sen ville vissa av oss inte gå hem

days in our life

Så här lite som jag har skrivit de senaste månaderna har jag inte skrivit på länge. Jag brukar ofta känna ett driv att skriva något, att uttrycka mig. Men på senaste tiden har det känts som att jag inte har någonting att säga. Inte för att mitt liv har varit särskilt rafflande förut. Men nu känns det mest som ingenting. Gissar att det är en fas och går över. Hoppas jag iallafall. För jag gillar att skriva.

Så i och med att inget skrivet de senaste tolv dagarna har det ändå hänt ett fåtal saker.

Det blev en strålande varm helg där runt 25 Mars. Solen sken och det var säkert över 20 grader varmt. Vi åkte till Styrsö för att fira Dags femtioårsfödelsedag och sova över på Bed and Breakfast. Mycket trevligt och sommrigt. Hade gärna kommit dit och sovit över bara som en utflykt. Fint ställe.
Dagen efter firade vi Gulls 88 årsfödelsedag. Tårtor och kakor och glass. Nånstans där på kvällen bröt Simone ihop av sockeroverload och vi bestämde oss för att detoxa lite.

Simone var i gasen och höll show

 

Det var ett fint ställe. Styrsö, Pensionat Skäret.

Veckan efter. Klockan 06:00 på morgonen åkte jag till Warszawa på ett par dagars jobb. Alla sommarkläder är nerpackade på grund av att jag trodde jag skulle ha flyttat vid det här laget. Så jag fick vara varm om fötterna i kängor och 20 graders värme. Mycket jobb, men roligt att träffa folk som jag har jobbat med förut. Jag lyckades även trycka in en springtur runt i Warszawa. Förutom att luften är sådär var det mycket bra. Och inte att glömma. Extremt skön säng på hotellet, så jag sov som en sten. Ej att underskatta i dessa tider.

Utsikt från hotellet.

Efter tre dagars jobb tog jag tåget till Kraków för att hälsa på mormor. Lyxade till det och bokade första klass och hade sköna tre timmar med en bok och kaffeservering från en liten vagn som åkte förbi då och då. Kraków är vackert som vanligt. Speciellt nu på våren då allting är ljust grönt och knoppande. Jag inser hur mycket parker och grönområden det finns, trots att staden är stor och trafikerad.
Mormor var glad att se mig och i relativt bra form. Dock är minnet extremt sviktande och hon glömde från det att vi gick och lade oss på kvällen tills att det blev morgon att jag var där. Lika förvånad varje gång hon vaknade och upptäckte att jag sov i hennes extrarum. Jobbigt och tråkigt. Men det hade kunnat vara värre. Hon hade kunnat glömma vem jag är helt och hållet.
Gjorde inte mång knop. Promenerade med mormor, promenerade själv. Sprang två joggingturer. Varav en på 15km som kändes bra! Första gången känner jag mig hoppfull för Göteborgsvarvet.

Så många maskrosbollar. Simone hade aldrig velat gå därifrån.

Lite vilopaus

På väg ut för kaffe och bakelser

Hemma lördag natt. Simone har återigen bestämt sig att sova i sitt rum så det var oväntat tomt i sängen. Vi har vant oss så mycket att hon sover med oss, så trots att hon befinner sig i sitt eget rum är det ett Simonestort mellanrum mitt i sängen.
På söndag träffade vi upp Carolina, Roger och Alice för lite Botaniskahäng. Jag hade tänkt att det skulle vara relativt lugnt på Botaniska, som det brukar. Men det var något event där och jag tror att halva Göteborg hade samlats. Trångt överallt. Men trots det hade vi en väldigt trevlig förmiddag och tjejerna lekte fint efter en liten startsträcka. Simone hade det så bra att hon blev väldigt ledsen när det var dags att åka hem.
Vi inspekterade lägenheten tillsammans med pappa, framsteg med målandet och spacklandet. Längtar efter att flytta in. Sen thiamat och däcka i soffan. Intensiv vecka som tog slut.

Tvåmansshow på klipporna

Och en ledsen Simone när det är dags att gå hem. JA VILL AJDJG GÅ HÄJIFJÅN!