Just nu

i blodbussen

Depp, lite deppigt och en hel del kul

Det blev bio. Och det blev att sova över hos föräldrar för Sims del. När jag fick mess från mamma runt halv tolv "Ring inte, alla sover. Vissa av oss sen 20.30" kändes det fantastiskt bra. Simone hade så roligt på Grimmered att när jag väl hämtade hem henne lördag kväll så var hon rätt så grinig. Vår lägenhet är inte alls lika rolig med stora ytor att leka på och trappor att klättra i. Så tack tack tack, än en gång till världens bästa föräldrar. Och massa grattis till världens bästa mamma på mors dag! Jag hade inte klarat mig utan dig.

Men tillbaka till bion. Pirates, som sagt. Och en helt ok film. Inget mästerverk men inte heller dålig. Rolig äventyrsfilm helt enkelt (och Johnny Depp är alltid snygg att titta på). Jag var möjligtvis lite trött emellanåt (filmen är nästan 2,5h lång) men fredagar brukar inte vara min toppdag heller. 

Räkmacka och ett glas vin innan. Ett glas räckt för mig. Sen var jag glad hela filmen.

Det var väldigt skumt att sova helt ensamma utan bebis. Det ekade tomt i spjälsängen brevid. Men det var rätt gött att få vakna av sig själv, ligga och läsa lite och sen äta frukost i lugn och ro. Det har ju inte hänt sen pre-bebis. 

Söndag morgon vaknade Sim lite efter sex.  Micke fick sovmorgon eftersom han hade jobbat kvällen innan. Även om han först kravlade sig ur sängen för att sätta på kaffe till mig. Vilket nog var ren självbevarelsedrift från hans sida för annars hade jag aldrig kommit upp ur sängen. Men när jag väl hade konsumerat kaffet åkte jag och Sim iväg för att handla mat.
Vi hängde på handtaget när Ica Maxi öppnade.

Resten av dagen var rätt crappy vädermässigt. Och humöret var inte på topp. Iallafall inte mitt. Jag känner mig trött och tråkig och trött och det regnade. Det känns som jag aldrig har energi eller lust till att hitta på något roligt längre. Men jag tror att jag lider av uttrycket "under the weather" för när solen skiner känner jag inte alls så. Så sommaren får rappa på lite.

Grått som sagt

 Vi promenerade iväg till Majorna för att kolla in loppmarknaden som skulle vara där. Och det var loppmarknad. Nästan för mycket loppmarknad. Massor av folk, massor. Och säkert massor av fina saker också. Men de loppiga sakerna övervägde vid första anblicken och min energinivå var inte på topp så vi struntade i det hela. Istället gick vi på museum.

The fly på väg till the flea market

Folk. Jepp

Fiskar på sjöfartsmuseet. 

Micke tyckte båtar var väldigt kul. Sim var måttligt road. 

Åka buss hem däremot. Det var kul.

can't wait

Vi ska gå på bio imorgon, jag och min man (känns fortfarande något skumt att säga det, min man). Alle fall, vi ska se Pirates of the Carribean. Förväntningarna är skyhöga. Micke har köpt biljetter, Sim ska kanske, kanske sova över hos mamma och pappa. Jag är oerhört pepp. Har inte varit på bio på evigheter. Inte sen Avatar sommaren 2010 för att vara exakt. Börjar redan fundera på ifall jag ska köpa popcorn eller inte..

Och för ovanlighetens skull somnade Sim på mindre än trettio minuter, innan klockan nio. Så nu sitter jag här själv (Micke är ute och roar sig) och funderar på ifall jag ska titta på Criminal Minds eller Hawaii five-0. Dessa svåra val. 

Jag kanske bara går och lägger mig. Hej glamorösa liv. 

vad som händer när jag inte får nåt kaffe på morgonen

nästan framme på kontoret (efter en trettiofem minuters bilfärd, jäkla trafik) kommer på att jag har glömt datorn hemma.
Känslan då.
Fuck

never say hopp

Vi satt i köket igår kväll och gratulerade varandra över att allt funkar så himla bra. Bebis sover hela natten, är lätt att söva, vi kan umgås på kvällarna och inte vara helt döda av sömnbrist på dagarna.
Vad händer.
Jo, hon gråter och gnäller från 23-03 .
Där får man för att uttala sig om bebis i termer om att "gött, nu funkar det"

not so fit

man vet att man är otränad när man har muskelvärk i överkroppen.

Efter att ha kört ben.

omvända roller

det tar mig allt som oftast mellan en timme och en och en halv timme att få Sim att somna på kvällen. Vi lägger oss i sängen runt åtta, och hon brukar sova vid halv tio. Det är lång tid. Det är faktiskt så lång tid att nånstans i mitten brukar jag somna och hon ligga och klappa på mig och prata för sig själv. Jag vaknar för det mesta av att det har blivit tyst för hon har däckat. Kanske inte riktigt så det ska gå till.