fredag 7 november 2014

fotofunderingar

kamera versus telefon

Förr i tiden. Ja, bara för nåt år sedan eller så hade jag en rätt så kass telefon med en ännu kassare kamera. Det blev ett fåtal bilder tagna med telefonen. Lite sådär ibland. När jag hade glömt kameran hemma.

Istället, som sagt, hade jag med mig kameran överallt.
På promenaden, på festen, hem till föräldrar, på café, till jobbet och till alla andra ställen. Och jag använde kameran mest hela tiden.

Resultatet blev ett par hundra bilder per månad som dokumenterade allt som hände. Bilderna användes sedan här på bloggen och hamnade till slut i en årsfotobok.

Sen började jag med Instagram. Och fick en bättre kamera i telefonen. Resultatet är att den vanliga kameran följer med allt mer sällan. Jag tar ändå de flesta bilder med telefonen.

Och på ett sätt blir det lite lite bättre bilder rent kompositionsmässigt. Jag tänker Instagram och vill så klart göra en så bra bild som möjligt. Men å andra sidan blir det färre bilder. Jag har inte samma månadsvisa multitud av bilder dokumenterades alla vardagshändelser. Och alla bilder ligger kvar i telefonen istället för att användas till något.

Vet inte riktigt vad jag vill komma fram till. Bara en fundering över att fotobeteendet har förändrats sen Instagram och bättre telefonkamera.

Dock ska jag försöka sammanföra dessa två beteenden. Vill inte tappa fotograferandet med kameran helt och hållet.

1 kommentar:

Mikael sa...

Intressanta funderingar. Jag tycker inte det är rätt att avveckla kamerafotograferingen till förmån för kameran som alltid är med (mobilen). Men det blir lätt så. Fokuset blir att ta bilden som ska illustrera historien istället för bilderna som skall berätta historien.
Det är en påtaglig risk har jag märkt att det blir antingen eller. Fast det egentligen är två olika plattformar som inte alls behöver utesluta varandra.
Kameran är ju det som utgör innehållet i fotoboken och instagram (i detta fallet) skall vara framsidan på boken. Sedan så behöver man ju inte göra en bok varje gång men det är kul...