irriterande

gjorde något fel nånstans i Sudokon. Fan också, det tar evigheter att hitta tillbaka ju. Jag som skulle gå och lägga mig tidigt.

Update: Jag klarade den, nu kan jag lägga mig med gott samvete.

Update två; det började precis hagla ute, så att billarmen låter.

running

sov som en sten, för hur det än är så är min egen säng den allra bekvämaste. Även om den är något bättre när du är i den också. Annars har jag inte gjort så väldigt mycket idag. Ätit en någon skral frukost, för jag hade ingen större lust att gå och handla och sen tillbringat större delen av förmiddagen med att ligga på soffan och läsa tredje delen av min vampyrkärlekssaga. Tog mig samman något senare på dagen, drog på mig springkläder och gav mig ut. Sprang hem till mina föräldrar, har tänkt göra det länge men inte kommit mig för. Nu var det perfekta tillfället. Det tog en timme och tio minuter, men jag sprang nog alldeles för långsamt eftersom varken min puls eller andning gick upp. Måste nog skaffa pulsklocka, annars kommer jag alltid fega ut och springa för långsamt. Hemma hos föräldrar blev det middag med filé mignon (eller hur det stavas) svampsås och blomkålsmousse. Ostar till efterrätt. Mycket gott. Lånade sen bilen hem, kände mig inte helt upplagd för att springa tillbaka. Ska hämta min egen bil från verkstan imorgon. Det blir inga bullar dock. Har tagit en månad att laga den ju.

Här är förresten en bild av fasaden på kyrkan jag har tänkt vi ska gifta oss i. Klicka på bilden för att se bättre.

one year anniversary

tillbaka hemma, och efter en snabb koll för att se om bloggen är kvar upptäcker jag att jag idag har bloggat precis i ett år. Jag började 25 Oktober 2007 för att hålla dig uppdaterad om mitt liv. Hade ingen tanke då på att jag fortvarande ett år senare skulle fortsätta med samma sak. Mycket har hänt på ett år. Om jag bläddrar bakåt kommer minnen tillbaka. Jag har vuxit och införskaffat både bra och dåliga erfarenheter. Jag har varit lycklig och glad och jag har varit deprimerad, ledsen och ensam.
I korthet
Jag har klippt av mig håret, från jättelångt till jättekort.
Jag har delat lägenhet med syster i flera månader. Både uppsidor och en del nersidor.
Jag har börjat med att ge blod
Det har varit snökaos och en knoppande vår.
Jag har jobbat en månad i Rumänien och lärt mig klara mig själv.
Jag har fått ett större självförtroende och styrka på mitt jobb.
Jag har fått en ny vän, och förlorat en gammal
Jag har klarat av att springa en mil under timmen
Vi har rest runt i Costa Rica och jag har lärt mig vågsurfa. En dröm "come true".
Jag har varit på konferens och hållit presentation för massa höjdare på egen hand. Och inhandlat en Bosskostym
Alice har dött och en tomhet har infunnit sig i mitt hjärta
Vi har varit i Polen och lyckats komma överens med mina föräldrar.
Jag har förlovat mig med någon jag älskar. Och trots att jag aldrig trodde det skulle hända planerar vi att gifta oss. I en kyrka, med klänning och präst och allt som hör till.
Jag har upptäckt att i norrland finns så många myggor som det sägs
och att New York är världens häftigaste stad.

Ett år, egentligen ingen tid alls, men så mycket som passerar. Ibland obemärkt, ibland lämnar stora avtryck. Men förhoppningvis inte utan mening.

technical problems.. help needed

nu börjar kylan komma till göteborg. Josefin var tvungen att skrapa bilen i morse. Inte trevligt på något sätt. Jag har gillat värmen som har varit i höst. Den får gärna fortsätta.

Hade planerat att komma ifrån jobbet tidigt, vid fyra. Men när josefin skulle åka var jag inte i närheten av klar så jag fick stanna på kontoret. Men jag blev relativt klar med mina grejer iallafall.

Väl hemma hade jag en väldigt lång dialog med mig själv. Jag överlade i fall jag skulle springa eller inte. Det var mest nackdelar, men till slut tvingade jag mig själv att gå ut. Jag sprang Korsvägenrundan, fast åt andra hållet. Allså först ner till korsvägen, upp till poseidon, vidare till kapellplatsen, chalmers, wawrinskis plats och hem. Det kändes som uppförsbacke hela vägen. Alltså har jag rätt när jag säger att det är nedförsbacke hela vägen åt andra hållet. Men jag var rätt så nöjd med mig själv efteråt ändå.

Väl hemma blev det brocolisoppa och youghurt. Mycket gott speciellt efter den inte allt för goda tonfiskbaguetten jag åt till lunch.

Efter det försökte jag lägga in kort på min kamera, för att få in dem i fotoramen. Men jag lyckas inte, jag vet inte hur man gör. Hoppas du kan hjälpa mig.

cheeses

idag har jag ätit pizza. Med tre ostar på. Jag åt upp hela. Och inte ens dåligt samvete har jag över det. Jag och anna träffades och gick till Johannebar för middag och vin. Mycket trevligt. Jag tycker ju väldigt mycket om att umgås med henne. Det är ofta min planeringsångest som kommer i vägen. Och det faktum att jag sällan är hemma innan nio på vardagar. Och då orkar jag inte med bästa vilja umgås med någon.

Ingen idé att skriva att det är stressigt på jobbet längre, för det har helt enkelt blivit en vardag. Men jag måste erkänna att jag gilar det på något skumt sätt. Jag vet att det är en balansgång mellan stressigt på ett positivt sätt och en nedbrytande stress. Men just nu tycker jag det är väldigt roligt att gå till jobbet. Även om det ska bli väldigt skönt med en veckas semester.

Fortfarande ingen bil. Och jag har cyklat varje dag denna veckan, men imorgon ska jag faktiskt åka med Josefin och hennes nyinköpta Peugot. Det är lite tråkigt att jag kom in i cyklandet så sent på året. När det var sommar, varmt, ljust och jättefint väder att cykla i så gjorde jag det bara ett fåtal gånger, och kände att jag fick tvinga iväg mig varje gång. Nu när säsongen nästan är slut och det är becksvart på både på morgonen och på kvällen är jag sugen på att sätta mig på cyklen hela tiden.

Hade egentligen än hel del mer att skriva. Men det blev så långt telefonsamtal där vi lyckades avverka allt mellan himmel och mord att jag ska nog ta och gå och lägga mig istället.

books in my ear

idag blev det sent.. sent. Jag har på sista tiden haft så mycket att göra på jobbet att jag varken orkat eller hunnit med någonting som helst annat. Jag missköter de få kompisar jag har kvar, för när jag kommer hem långt efter nio har jag varken lust eller ork att prata med någon. Jag lovar mig själv att imorgon eller nästa vecka eller veckan därpå, då ska jag ta tag i det. Då ska jag ringa alla jag känner, då ska jag komma iväg och vara social, vara en del av hur man ska vara. Men sen blir det ändå inte av. Och när jag inte tänker på det så saknar jag det inte. Det är bara när jag medvetandegör längden av tid som passerar mellan telefonsamal eller träff som jag känner att det kanske inte är rätt sätt att leva på.

Kom iväg så sent från jobbet att jag inte orkade cykla hem. Lånade mammas bil istället i tron att det skulle gå snabbare. Men sen fick jag ändå tillbringa tjugo minuter med att leta parkering, så det gick nog på ett ut. Men jag slapp att bli dränkt iallafall. För det regnar i Göteborg igen.

Har verkligen fastnat i ljudboksträsket. Jag vill lyssna på min ljudbok hela tiden. Jag har hörlurar på mig när jag äter frukost, när jag cyklar, när jag går omkring i lägenheten, när jag borstar tänderna, när jag ska sova. Det är än fantastiskt bra uppfinning. Det är som om jag kan läsa nästan hela tiden. Även om jag gör andra sker. Dock funkar det inte att lyssna och skriva samtidigt, så jag har pausat en liten stund.

Nu börjar jag skriva lite osammanhängande känner jag. Tydligt tecken på att det är dags att sova. Och lyssna på ljudbok.

Tuesday rush

ännu en dag passerad. Har cyklat både på morgonen och hem igen. Känns som en väldig bra start och avslutning på dagen. Och nu har jag inte lika ont längre i de kroppsdelar som har direktkontakt med sadeln.

Bra dag på jobbet idag. Även om jag är inte så lite irriterad på min chef. Han har underlåtit sig att meddela oss att det är styrelsemöte på måndag. Jag fick veta det idag när VDn kom till mitt rum på ett inte alldeles för bra humör. Det blev inte bättre när han såg min totalt oförstående min när han frågade varför materialet redan var en dag för sent. Hans blick när jag frågade vilket material han menade var inte alltför glad.

By the way. Visste du att det du känner med tungan tolkas som sju gånger större av din hjärna. Det fick jag lära mig hos tandläkaren igår. Alltså, han höll på att laga hålet i min tand så kände jag efter med tungan och tyckte det kändes jättestort. Då fick jag veta denna fantastiska kunskap. Hålet var bara 2 millimter, men min hjärna tolkade som 1,4 centimeter. Eller nåt.

Angående Leonard Cohens låt Avalanche, jag har läst att den är väldigt svår på gittar.

Saxat från Wikipedia:
"The lyrics are based on a poem he had previously written. The music is notoriously difficult to play on the guitar. Cohen went on record saying "Every guitarist has one chop, and I used mine on Avalanche"

Men o andra sidan tycker jag du är grymt duktig, så jag ser fram emot att du spela Cohen för mig snart. Har också upptäckt att Nick Cave & the Bad Seeds har gjort en cover på Avalanche. Har inte hört det ännu dock.

Nu ska jag nog sova snart. Blir cyckel imorgon med.

you are missed again

hemma i sängen efter en lång men bra dag. Det var faktiskt förvånarsvärt skönt att cykla både på morgonen och faktiskt även på kvällen. Trots att det verkade ytterst hotfullt mitt på dan med tjock dimma och ösregn. Förhoppningsvis går det lika lätt imorgon med.

Ensam i sängen igen. Känns lite tomt. Men ändå lite bra, för det har varit en så ypperligt bra vecka med en nästan magisk avslutning igår med Leonard Cohen. Fick massa låtar av Claes på jobbet idag så jag har suttit hela dagen och lyssnat med väldigt hög volym. Bedövande vackert, särskilt när man hör livespelningen i bakhuvudet.

Förresten så tror jag att låten du tyckte så mycket om heter Avalanche. Se om du känner igen texten.

Well I stepped into an avalanche,
It covered up my soul;
When I am not this hunchback that you see,
I sleep beneath the golden hill.
You who wish to conquer pain,
You must learn, learn to serve me well.

You strike my side by accident
As you go down for your gold.
The cripple here that you clothe and feed
Is neither starved nor cold;
He does not ask for your company,
Not at the centre, the centre of the world.

When I am on a pedestal,
You did not raise me there.
Your laws do not compel me
To kneel grotesque and bare.
I myself am the pedestal
For this ugly hump at which you stare.

You who wish to conquer pain,
You must learn what makes me kind;
The crumbs of love that you offer me,
Theyre the crumbs Ive left behind.
Your pain is no credential here,
Its just the shadow, shadow of my wound.

I have begun to long for you,
I who have no greed;
I have begun to ask for you,
I who have no need.
You say youve gone away from me,
But I can feel you when you breathe.

Do not dress in those rags for me,
I know you are not poor;
You dont love me quite so fiercely now
When you know that you are not sure,
It is your turn, beloved,
It is your flesh that I wear

utan chefen

lämnade kontoret först klockan åtta. Det blir lite jobbigt när chefen inte är på kontoret alls nästan. Eftersom jag är ansvarig för att låna pengar gör jag inte så mycket annat än att sitta i telefon, samla svar från Treasury, komma med lugnande kommentarer till vårat huvudkontor och deras huvudkontor. Förklarar saker, räknar på saker, försöker räkna ut hur mycket vi ska låna och vid vilken tidpunkt för att vi ska förlora så lite pengar som möjligt. Och äter massa onyttiga saker under tiden.

Josefin och jag ska hålla två intervjuer imogon, så får vi någonting att jämföra med den första intervjun vi redan haft. Egentligen är det inte vårat jobb att hålla intervjuer och anställa, men chefen är borta och vi behöver folk. Så vad ska man göra.

Skickade in ansökan till den här årslånga kursen jag har talat om. Josefin sökte också, och vi känner båda att det är lite dumt att konkurrera om samma position, men vi får göra det bästa av det även om ingen av oss tycker om det. Jag kommer vara glad för hennes skull om hon får det. Tror det är väldigt stor konkurrens, det framgår inte riktigt vilken typ av person de söker och jag antar att mycket kommer bero på tur.

Måste verkligen komma igång och träna igen. Jag hade ett riktig bra flow med olika träning varje dag. Nu gör jag ingenting förutom har konstant ångest över att jag inte tränar.

Nu är Fringe slut så jag ska nog gå och lägga mig.
Har ätit choklad.
Och bitit sönder tungan.

fördommar

ligger i sängen och läser folks CVn. Det är så väldigt svårt, hur kan man avgöra bara på några meningar. Jag känner att mina fördommar haglar över varje personbeskrivning jag läser.

"Conny är punktlig och nogrann" -Jaha, han är en paragrafryttare. "Lena tycker om att jobba med människor" -Vadå, ska hon säga att hon är enstörig och hatar männikor och förresten har hon inget hos oss att göra, det är du och datorn som gäller. "Albert är snäll och jordnära" -Snarare tråkig och fantasilös. "Pia är trevlig och tycker om att arbeta med siffror" -What the fuck, du är ju ekonom, och tycker om att arbeta med siffror, kors i taket. "Sheila är energisk och inte rädd att säga vad hon tycker" -Jaså en sån överdrivet käck en, som aldrig kan hålla käften.

Hur sjutton kan jag besluta vem jag vill ta in på intervju med detta urval, hur gör man, det känns helt omöjligt.

Fortfarande turbulent på finnansmarknaden så det enda jag sitter och gör är pengar, pengar och pengar. Jag hinner inte med mitt resterande jobb.

Lyckades äntligen tvinga mig ut och springa idag. Framför allt genom att berätta för Hans på kontoret att jag skulle skulle göra det eftersom jag vet att han kommer fråga imorgon. Då går det inte att backa ur. Gick hyfsat bra, inte lika stark som jag var när jag var på topp, men inte lika dålig som jag trodde att jag skulle vara.

Letade efter ljudböcker för att ha nåt att lyssna på när jag kommer igång att springa igen. Gissa vad jag hittade. Stephanie Meyers, mina vampyrböcker, alla avsnitten. De förföljer mig. Och mina böcker kommer först i Oktober.

nothing more tonight

glad att du tyckte om min finansutläggning. Jag tycker det blir lättare att se sambanden om man benar upp det. Sedan är systemet naturligtvis ännu mer komplext än beskrivet under. Liknar antagligen mycket den här kaosteorin med fjärilen. Och apropå ingenting. Inget bra tillfälle för resor nu. EUR står i 9,8. Huga.

Har lagat köttbullar med mögelostfyllning till lunch imorgon. Ingen aning hur de smakar dock.De var alldeles för matigt så här sent på kvällen, så jag åt hembakat bröd med ost till kvällsmat. Och jag skar mig i fingret när jag skar lök.


Mycket meningsfullt inlägg. Nu ska jag sova.

finanskris for dummies

enligt önskemål

1. Början:
Vi har haft högkonjunktur ett tag och då gjorde företag stora vinster. Det blev mycket pengar över som kreditgivare ville låna ut för att kunna tjäna ännu mer pengar. Bostadsmarknaden verkade stabil med stadigt stigande priser. Kreditgivare i USA erbjöd relativt fattiga hushåll att låna till husköp. Låntagarna lockades med fördelaktiga villkor som t.ex. 1 års räntefritt. Dessa lån kallas subprime lån.

2. Taskigt läge:
Under 2006 började många låntagare få svårt att betala räntor och amorteringar när villkoren skärptes. Priserna på bostäder började gå ner. Folk som inte hade råd med lånen tvingades sälja sina hus till ett lägre pris än de hade köpt för. Istället för vinster från ränteintäkter satt banker och bolåneinstitut plötsligt med förluster. Pengarna de lånat ut skulle aldrig komma tillbaka.

3. Spridning
Många bolåneinstitut hade sålt en stor del av fordringarna på subprimelånen som värdepapper till bl.a. banker utanför USA. Köparna, som sett fram emot framtida vinster, satt plötsligt istället med förluster. Raset på den amerikanska bostadsmarknaden var därför kännbart i hela världsekonomin.

4. Bankerna faller
Sommaren 2007 började egentligen finanskrisen. Investmentbanken Bear Stearns varnade i juli för stora förluster. I augusti varnade den franska banken BNP Paribas. Centralbankerna i många länder började pumpa in mer pengar i det finansiella systemet och sänka styrräntorna som akuta åtgärder. I USA lanserades ett stödprogram för de husägare som hamnat i knipa. I Storbritannien förstatligade man den havererade banken Northern Rock.

5. Påverkan
Stora förluster i finanssektorn ger dyrare lån som ger mindre investeringar, lägre vinster, lägre sysselsättning, lägre konsumtion. Konkurser och arbetslöshet slår tillbaka mot finanssektorn när låntagare inte klarar att betala räntorna. Det blir en neråtgående spiralen som ökas på när osäkerheten ökar även på börsen och aktiekurserna dyker.

6. Krascher
Stora finansföretag har fortsatt falla under 2008. I början på september i år gick USA:s centralbank in och räddade bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac, båda totalt ruinerade. Banken Lehman Brothers fick ingen hjälp och tvingades den 15 september att ansöka om konkurs. Och dagarna därefter varslade det amerikanska försäkringsbolaget AIG med verksamhet i över 100 länder om konkurs. Effekterna av en konkurs bedömdes som alltför farliga, därför gick USA:s centralbank in med pengar för att hålla AIG på fötter.

7. Sverige
Det har blivit dyrare att låna pengar i Sverige som en följd av osäkerheten på finansmarknaden. Sedan 2005 har lån blivit dubbelt så dyra i Sverige. Många sitter på stora lån som de nu har svårt att betala. I det läget kan arbetslöshet bli ett dråpslag för hushållets ekonomi. När bostadspriserna nu stannar av eller till och med sjunker, riskerar den som måste sälja att göra en förlust som blir svår att göra sig av med

8. Göteborg
Volvo personvagnar varslade över 1 000 personer igår, för att inte tala om de 900 som blev av med jobben för ett par månader sen. Volvo Lastvagnar varslade 1 600 idag. Bilindustrin är Göteborgs största arbetsgivare. Det sägs att varje anställd inom Volvo skapar tre andra arbetstillfällen för service, underleverantörer etc.

Do the math.