idag har jag ätit pizza. Med tre ostar på. Jag åt upp hela. Och inte ens dåligt samvete har jag över det. Jag och anna träffades och gick till Johannebar för middag och vin. Mycket trevligt. Jag tycker ju väldigt mycket om att umgås med henne. Det är ofta min planeringsångest som kommer i vägen. Och det faktum att jag sällan är hemma innan nio på vardagar. Och då orkar jag inte med bästa vilja umgås med någon.
Ingen idé att skriva att det är stressigt på jobbet längre, för det har helt enkelt blivit en vardag. Men jag måste erkänna att jag gilar det på något skumt sätt. Jag vet att det är en balansgång mellan stressigt på ett positivt sätt och en nedbrytande stress. Men just nu tycker jag det är väldigt roligt att gå till jobbet. Även om det ska bli väldigt skönt med en veckas semester.
Fortfarande ingen bil. Och jag har cyklat varje dag denna veckan, men imorgon ska jag faktiskt åka med Josefin och hennes nyinköpta Peugot. Det är lite tråkigt att jag kom in i cyklandet så sent på året. När det var sommar, varmt, ljust och jättefint väder att cykla i så gjorde jag det bara ett fåtal gånger, och kände att jag fick tvinga iväg mig varje gång. Nu när säsongen nästan är slut och det är becksvart på både på morgonen och på kvällen är jag sugen på att sätta mig på cyklen hela tiden.
Hade egentligen än hel del mer att skriva. Men det blev så långt telefonsamtal där vi lyckades avverka allt mellan himmel och mord att jag ska nog ta och gå och lägga mig istället.
1 kommentar:
himmel och mord... fyndigt.
Kul att du kom ut och hade trevligt, inget onyttigt i pizza, vin och gott sällskap.
lite lustigt med cyklandet ja, men som man säger, bättre sent än aldrig.
Det är lustit med jobbet hur det kan bli en vana att jobba över. Men du är väl lite i samma sits som jag. dvs tycker trotts allt att jobbet är kul och det är inte så att det finns jättemycket annat som lockar när klockan slår fem.
jag hoppas du inte tar illa vid dig av det sista, jag menar inget illa med det.
love
Skicka en kommentar