Om jag säger att jag ska vara hemma i sex månader med barn så menar jag väl att jag ska vara hemma i sex månader. Att få höra från sin chef att mitt beslut inte är att lita på eftersom jag kan plötsligt “decide to be a mother and stay home for two years” känns lite sådär. Jag är helt säker på att de män som tar föräldraledigt inte få höra att de kanske plötsligt beslutar sig för att bli en pappa och inte återväder till jobbet. Och sen att få höra att man inte bör tänka på arbetet när man har barn och man bör vara på ett visst sätt och känna på ett visst sätt gör mig rent ut sagt förbannad. Varför förutsätter folk att jag kommer bli en sämre mamma för jag kommer tillbaka till kontoret efter ett halvår. Eller att jag inte kommer komma tillbaka efter den tiden jag säger för att när jag har fött barn så är jag plötsligt inte att lita på längre.
Ja Jag är medveten att livet förändras.
Nej. Jag vet inte på vilket sätt eller vad jag kommer känna och vilja.
Men att alla förutsätter att ens egna vilja och personlighet och hela grundfilosofin med livet kommer att förändras av att skaffa barn gör mig väldigt väldigt skrämd. Jag är ytterst trött att bli nedvärderad och klappad på huvudet och tillsagd att lilla vän, vänta du bara, du kan inte förstå någonting just nu.
2 kommentarer:
ja visst är det störande att så snabbt man får för sig att vädra sina funderingar om hur det kan vara eller vad man har tänkt sig så möts man bara av ett förlåtande leende eller kommentarerna du nämner och liknande.
Jag är också medveten om att livet förändras och att vi får något som är både hjälplösare och intelligentare än en hundvalp. Men tror inte heller att vi måste passa in i en generell "så är man en bra förälder"-mall. för den finns inte.
Men att höra lite mer om hur roligt det kan vara att vara förälder skulle inte skada. Det är klart tungvikt på hur besvärligt, slitsamt och uppoffrande det är. Känns ju precis som det vi behöver höra när ens oro snarare är om man skall bli en bra förälder över huvud taget...
Hur kommer det sig att så många andra vet hur man är en förälder, vare sig de har barn eller inte, men när vi yttrar våra planer eller funderingar så får man bara höra att vi vet inget...
Nu gäller inte detta alla runt om oss, en hel del är uppmuntrande och stödjande också. Åtminstone för mig, men sedan så är mamma ett mycket mer laddat begrepp än pappa.
Gubbstrutt (vad kön eller ålder din chef hava må)! Det verkar som om chefen inte träffat Mikael, som ju inte direkt verkar inställd på att avstå sin del av ledigheten. Roligt att vara förälder - har ni inte hört nog av det från oss? Jag bidrar gärna med massor av historier om glädjen att ha barn! det finns inget som konkurrerar. Och det är ert föräldraskap - det finns nog ingen perfekt förälder men ni är de bästa föräldrarna det här lilla livet kommer att få! Kram från Bryssel
Skicka en kommentar