bad blogger

två veckor jobbat nu. Och det är skrämmande hur fort jag kommer in i det igen. Ungefär som efter en semester. Det tar bara två dagar så har jag redan glömt att jag har varit ledig eller den där fantastiskt resan känns som ett minne blott. Vardagen och jobbet har en så dominerande närvaro.

För övrigt så har jag varit lite dålig på att blogga på senaste tiden. Befinner mig mest på kontoret och alla bilder jag tar blir tagna med Mickes kamera så de hamnar sällan in i min dator. Och således inte in på min blogg. Men för uppdaterade dagliga bilder på Sim rekomenderar jag Mickes blogg.

Men iallfalla. Vad händer.

Jobbklimatet är väl sådär. Ingen vet vad som kommer hända. I vilket land kontoret kommer ligga. Vem som kommer få vara kvar, vem inte. Även om det ska mycket till för att bli varslad så är det inget som säger att man inte kan bli förflyttad till till exempel Bryssel eller Moskva. Och tackar man nej då så är det bara att söka nytt jobb. Jag tycker i hemlighet att det är lite spännande. Att inte veta vad som händer. Förändring. Har varit mycket av det på senaste tiden så jag är på något sätt redo.

Bryssel gick jättebra. Både för mig, men framförallt för Micke och Sim. Jag tror det var mycket bra för Mickes självfortroende att flyga själv med bebis och att klara sig hela dagen och kvällen medans jag var på konferens. Och det var klart bra för mig att veta att jag inte är oumbärlig utan att de klarar sig bra ändå. Kan nog bidra till att minska mitt dåliga samvete. Av vilket jag har haft en hel del. Tills en kollega sa att det finns absolut ingen anledning till att ha dåligt samvete när bebisen är hemma med sin pappa. Och jag insåg att hon har helt rätt. Så jag ska stryka det dåliga samvetet.

Helgen har varit fin. Höstvädret med första frosten har dykt upp. Vi har promenerat på stan, köpt bokhylla till sovrumet och varit på Texas Longhorn och ätit, utan Sim för ovanlighetens skulle. Mamma och syster passade henne medans vi skyndade oss genom en dejt. Tror både jag och Micke måste bli bättre på att relaxa när vi är utan bebis. Det går ingen nöd på henne alls och vi ororar oss helt i onödan. Men med lite träning så. Mamma erbjöd sig att sitta en kväll så vi kunde gå på bio. Ska ta henne på orden snarast.

Annars känner jag att helgen har varit oerhört kort. Måste verkligen ta vara på vardagarna mer. Det går inte att komma hem från jobbet och sitta i soffan tills det är dags att gå och lägga sig. Då blir livet väldigt kort och tråkigt. Så jag ska försöka tänka på att planera in lite aktiviteter under veckodagarna, med eller utan bebis.

Kolla helgens bilder på Mickes blogg och jag lovar att bli bättre att komma med egna.