tisdag 12 mars 2013

Extremely Loud and Incredibly Close

Ännu en bok läst i mitt sökande efter bra böcker.

Denna gången Extremly Loud and Incredibly Close skriven av Jonathan Safran Foer.

Och ännu en bok som rör, berör och lämnar ett avtryck.

Boken handlar om nioåriga Oscar vars pappa har dött i attacken 9/11. Jag tycker att det kan vara svårt att skriva trovärdigt ur ett barns synvinkel. Men Oskar är så otroligt lillgammal, överintelligent och nördig att man bara blinkar till - och accepterar honom som han är. Oscar har "heavy boots" som han beskriver känslan av sorg och nedstämdehet och en stor hemlighet som han inte vågar dela med någon annan. Han hittar en nyckel i sin pappas garderob och ger sig ut på en jakt över hela New York för att hitta låset som nyckeln passar i. Samtidigt som vi följer Oscars jakt på att förstå döden och lära sig hantera sorgen efter pappas bortgång får vi även följa Oscars farmor och farfars historia.
Deras parallellhistoria som handlar om bombningen av Dresden under andra världskriget handlar också om sorg, förlust och förmågan att ändå lära sig leva.

Extremly Loud and Incredibly Close är inte en perfekt bok. Insprängda i texten finns bilder och brev som jag inte tycker tillför något. Och språket är emellanåt lite överdrivet och störande.

Men skulle man leta efter enbart perfekta böcker skulle man aldrig få läsa något alls. Och jag tycker denna här är definitivt värd att läsa. Jag ska nog göra det igen om ett tag.

2 kommentarer:

Mikael sa...

Jag tycker att många av böckerna du läser behandlar ämnen jag bara tycker det är tungt att tänka på. Men det beror på sinnesstämmning vad man vill läsa. En av de bästa böckerna jag har läst gjorde mig både illamående och deprimerad, men nu minns jag inte längre vad den hette eller vem som skrivit den. Just nu längtar jag efter lite bra fantasy så jag ska hugga in på någon av dina rekommendationer så snart jag är klar med Jobs.

scarecrow sa...

Ja, kanske du har rätt. Men jag tror det hänger ihop med att jag läser så väldigt mycket fantasy. Och även om det inte alltid är lättsamt så är det inte riktigt så att det berör. Och ibland känns det som man behöver något som berör. Både när det gäller film och litteratur.