lördag 18 april 2015

välbehövligt

Jag har ett behov att vara ensam emellanåt.
Vanligtvis går dagarna utan uppehåll. Jobb, träning, hundpromenader, middag, läsa för barn, dammsuga. Och sen är det natt.
Det finns liksom ingen tid att pausa, reflektera över sin dag, fundera på hur jag vill ha det dagen efter. Allt bara staplas på.
Så ensamtid är nödvändig.
Men hur ofta är jag ensam hemma hos mig själv. Ofta för att få lite tid för sig själv måst jag åka iväg nånstans. Tjänsteresa, kompisresa, promenad. Man tar sig bort för att få vara ensam. Det är oerhört befriande och skönt att få egentid i sitt eget hem. Långt bättre än man kan tro.
Jag är väldigt tacksam över att den möjligheten finns. Och att Micke faktiskt  ger mig den chansen och packar ihop barn och hund och åker iväg några dagar.
Jag uppskattar det. Mycket.

Inga kommentarer: