måndag igen, ny vecka.
En händelserik vecka, och en rolig helg. Alltid lika tråkigt när M åker iväg igen. Känns väldigt tomt och väldigt fel. Vilket i och för sig är bra. Hade känns ännu mer fel ifall det kändes rätt.
Förberett presentation nästan hela dagen idag, men fortfarande inte klar. Känns inte helt hundra ännu.
Alice mår inte helt bra. Så ledsamt, jag pratar som allting är ok, men tårarna ligger bakom ögonen. Hur ska man veta vilket beslut man bör fatta, och när det är dags. Det är så tungt.
1 kommentar:
Tycker också att det är grymt tråkigt att åka men som sagt, det är ju bra,
Tråkigt att jag inte kunde få lyssna på din presentation men vår tid räckte ju inte riktigt till. Jag är däremot övertygad om att det kommer gå bra.
Det hemsk med ålder, särskilt hos en varelse som inte förstår vad som händer. Jag har ingen aning om vad som är rätt beslut. Men om du får reda på hur det ser ut i slutändan, dvs om hon blir frisk eller om det bara är ännu en del av en process. Och framför allt hur mår hon, vad skulle du själv önskat om du var hon.
men jag vet inte, det är en jobbig tanke och hur man än gör kommer man känna sig skyldig på ett eller annat sätt tror jag.
inget uppmuntrande där, förlåt. Men jag vet aldrig om det är så som man säger: om du inte kan säga något bra säg inget alls.
kanske är det bästa, men då säger man sällan sin mening...
love
Skicka en kommentar