ett decennium är nästan slut och en hel del har hänt. Det mesta på det personliga planet. Nya människor har kommit in i våra liv, andra har lämnat dem. Vi har vuxit lite, sett lite nytt och upplevt en massa. Men även världen har haft sina brytpunkter.
2001; Terrordåden i USA mot World Trade Center och Pentagon. Skräck för nya terrordåd, främlingsfientlighet och muslimhat sprids som ringar på vattnet. Vi går in i nästa årtionde med minaretförbud i Schweiz, starkt svenskt Sverige Demokrati och ett ännu starkare Danskt Folkeparti. Hatet och viljan att hämnas genomsyrar västvärlden.
2002; Expansion och ekonomisk tillväxt av sällan skådat slag tar sin början för att hålla i fem år. Aldrig har så många människor fått så mycket bättre levnadsstandard som under det här decenniet.
2003; Irakkriget tar sin början, hemska bilder från Abu Ghrabi kablas ut över världen. På hemmaplan är det ännu ett politikermord. Anna Lindh blir knivhuggen mitt på eftermiddagen i NK i Stockholm.
2004; Tsunami i Sydostasien på juldagen, 300 000 människor dör och miljontals människors minnen påverkas för resten av deras liv.
2005; blev Angela Merkel Tysklands första kvinnliga förbundskansler. Ett stort steg, en stor roll. Ännu en spik i kistan för människors rädsla; tunnelbanan i London utsattes för terrorattacker, bussar sprängs i morgonrusningen.
2006; regeringsskifte i Sverige. Göran Persson sa hejdå och Fredrik Reinfeldt tar över tyglarna.
2007; Benazir Bhutto dödas av en bomb i Pakistan. Hoppet om fred och demokrati krossas.
2008; Ekonomisk krasch som blir så mycket djupare än någon kunde ha anat. Klimathotet har blivit verklighet. Glaciärerna smälter, havsnivån stiger. Barack Obama, USA's första svarta president. Häpnadsväckande och en av decenniets positiva brytpunkter.
2009; Pandemi och svininfluensahysteri bryter ut. En stor artist lämnar världen. Michel Jackson missar sin comeback. Volvo och SAAB står antingen för konkurs eller försäljning till Kina.
Jag vet inte vad vi har lärt oss, om något. Det känns som hela decenniet har präglats av rädsla för vår egen dödlighet. Med allt från terrorrister, hemska mord till svininfluensan. Världen har krympt och vad som händer på Wall Street påverkar oss i Sverige redan samma dag. Vi odlar vår individualism som om det vore en helig gral och delar med oss av våra liv och dagens outfit på otaliga bloggar. Valfriheten har blivit enorm, vi ska välja allt från elbolag, till kaffesmak till framtid. Stressande eller bra? Men i alla fall dags att vända blad.
2 kommentarer:
Det är lång tid och det är kort tid, skulle vara intressant att se vad som kommer sätta störst avtryck i historien. De växande motsättningarna mellan fundamentalistiska muslimer och resten av världen. Eller avsaknaden av tillräckligt miljömedvetande.
Eller kanske att vi gift oss och ska ha barn.
Jag vet vad som är störst för mig iallafall. Man är alltid centrum i sitt eget universum. Än så länge...
Känns som problemet i världen är att vi glömmer så snabbt. Att historien inte lär oss någonting. Eller iallfall inte tillräckligt mycket för att agera på ett annorlunda sätt.
Och jag vet vad som är störst för mig också.
Skicka en kommentar