inte som tänkt

veckan blev inte riktigt som planerat. Istället för att jobba och sen åka iväg till Malmö i helgen för lite häng med Mickes mamma och mormor blev Micke sjuk. Så jag fick packa ihop och åka hem från kontoret för vård av sjuk man. Upptäckte att jag inte alls tänkt på den aspekten av barnledigheten. Jag var aldrig sjuk, som tur är, när jag var hemma så det hade aldrig slagit mig att man kanske kan bli så dålig att det inte går att ta hand om bebis. Men det kan man. Så all credd till ensamstående föräldrar. Ju mer vi har bebis desto mer blir jag imponerad på människor som klarar det på egen hand. När man får maginfluensa, som Micke fick, hur fan gör man när man är ensam?

Men det hade sina fördelar att vara hemma i fyra dagar. Jag fick lite quality time med Sim, som tenderar mest vara sur och klängig på mig när jag kommer hem från jobbet i vanliga fall. Åhh detta ständiga dåliga samvete som bara bres på av en bebis som beter sig som jag övergivit henne. Men efter tre dagar slappnade hon av lite och var glad och inte fastklistrad vid mig som en liten apa som hon är annars. Och så såg vi på film. Film! Hur länge sen var inte det.

Nu har Micke blivit frisk. Och jag är tillbaka på jobbet. Och Sim är antagligen tillbaka till att vara sur på mig. Så allt är som vanligt igen. 

För övrigt så  är min syster och föräldrar iväg och åker skidor i alperna.
Jag är inte alls avundsjuk.

Inte alls.