en ny diagnos

jag tror jag lider av kvällsdepression. En ny åkomma. På dagen är allting bra. Jag stör mig inte på någonting, inget är jobbigt, tungt eller omöjligt. Men när kvällen kommer känner jag mig mer och mer nere. Jag blir stressad att det är dammigt eller att vi knappt kan se ut genom köksfönstrena när solen skiner. Jag blir ledsen över saker och kommentarer som inte betyder någonting och får ont i magen över ekonomi, finnar eller dåligt hår.
Jag vet inte riktigt var det hela kommer ifrån. Kanske att på kvällen är allting för sent. Det går inte längre att åtgärda något, göra något, dagen blev som den blev. Det är liksom kört. Väldigt depp.
Och sen, när jag vaknar på morgonen. Alla de sakerna som kändes så oerhört jobbiga några timmar innan. Känns som ingenting nu. Småsaker, lätt att fixa eller att strunta i. Kvällsdepression helt klart.