torsdag 31 januari 2008

play with the gps

M har åkt tillbaka till kalla Norrland och jag har återigen börjat jobba sena kvällar. Vi hade en väldigt trevlig helg dock och lyckades både se och göra massor. Som tur är Rumänien lite mer än bara Bukarest. Fast jag måste säga att staden har ändå börjat göra ett något bättre intryck.

Upptäckte nämligen en ny sport: följ GPSen. Jag programerar in en gata eller ställe på andra sidan stan och sen följer instruktionerna. Mycket roligt för den väljer konstiga småvägar som jag aldrig hade kört själv. Bukarest är ett gytter av vackra hus, trånga gräder blandade med gamla kyrkor och förfallna trädgårdar. Kommer man bara utanför de jättestora storhetsvansinniga avenyerna så finns det mycket att se. Problemet är att det är så stort, så utan bil har man ingen störr chans.

tisdag 29 januari 2008

Road Trip in Transsylvania

Stadshuset i Brasov

On the road

The castel in Bran

Jag utanfor Bran castle

Fin kyrka i liten by.

Citadell i Rasov

Mickey o jag

Slott i Sinaia

Jag i Sinaia

Slott

Kloster i Sinaia

Guardian dog

tisdag 22 januari 2008

ordinary monday

Inget att rapportera idag. M[ndagen har slagit till med sedvanlig stress och vissa svarigheter att ga upp pa morgonen.

Har iallafall tranat bade roddmaskin och lopband. Ar mycket nojd med mig sjalv.

M kommer om nagra dagar och jag har bokat hotell i Brasov. Nice. Vi ska se Draculas slott. Sen att Bram Stokes aldrig ens har varit i narheten av Rumanien nar han skrev boken ar en annan historia.

Nu ska jag sova.

måndag 21 januari 2008

lost city

Det här är ett väldigt typiskt affärshotell. Klientelet är mestadels äldre män i kostym och slips. När jag gick ner för att äta frukost i morse så fanns det ett helt gäng svarthåriga, skäggiga och tatuerade killar som drack apelsinjuice, käka croissanter och såg väldigt malplacerade ut. Jag funderade ett tag på vilka dessa var men så kom jag på att det var en rockkonsert i stan igår så det måste ha varit rockkillarna. Jag såg dem sen i lobbyn skrivandes autografer på Paradise Lost planscher så jag antar att det var dem. Kunde inte med att be om en autograf dock. Speciellt som jag inte riktigt vet hur musiken låter. Hade det vart System eller Metallica så….

Jag hade inga speciella planer för idag faktiskt, hade tänkt träna och ta det lugnt, men vid tolv så ringde MJ och undrade om jag ville äta lunch med henne. Så jag åkte hem till henne och vi hade en väldigt trevlig lunch. Hennes mamma är från Vietnam så vi åt nån speciell vietnamesisk soppa, med pinnar, jag var inte så bra på pinnarna så jag fick en sked efter ett tag.

Efteråt åkte vi iväg till ett museum och tittade på guldskatter hittade i Rumänien enda från flera hundra år före Kristus tills dagens datum. Speciellt de flera tusen år gamla smyckena var ytterst vackra och väldigt förvånande i sin modernitet.

Sen gick vi en liten runda i de gamla delarna av Bukarest. Jag måste säga att stan påminner lite om kulisserna i en dystopisk framtidsfilm. Efter att atombomben har fallit, gatorna är tomma på människor, fönstrena igenbommade, husen gråa med gapande fönster. Skräp och tidningar fladdrar mellan vattenpölarna och de hemlösa hundarna följer en med blicken från mörka hörn.

Eller..

Fast det finns mycket fint också. Men jag måste säga att på det stora hela så är inte Bukarest en särskilt trevlig stad.







söndag 20 januari 2008

sightseeing

Lördag idag (eller egentligen s;ndag morgon), de här två arbetsveckorna har verkligen gått verkligen snabbt. Jag brukar tycka tiden flyger hemma, men det är ingenting emot vad den gör här.

Det blev inget inlägg igår, mest för att jag var trött och det ändå inte fanns något intressant att berätta. Jobba, träna, äta, film, sova. Ungefär.

Idag vaknade jag sent. Eller snarare så vaknade jag relativt tidigt, gick ner och åt frukost och gick sen och lade mig igen.

Större delen av dagen spenderades till att utforska stan, med bil och utan hjälp av MJ denna gång. Jag tänkte att jag skulle lära mig hitta till centrum och däromkring. Så utrustad med en stadskarta, en GPS (som jag tyvärr inte riktigt vet hur den fungerar) och en mobiltelefon med inprogrammerade nummer till ett antal rumäner från kontoret gav jag mig iväg. Trots att jag hade vissa spännande stunder då jag hade absolut ingen aning om var jag befann mig någonstans gick det ändå över förväntan. Jag lyckades köra båda de största huvudgatorna enda fram till ”Peoples palace” som det fint heter. Köra runt lite mellan dessa parallellgator och till slut även hitta tillbaka till utgångsläget. Tog mig ungefär två timmar.

Jag upptäckte vissa svårigheter med att köra bil i centrum:
Gatorna och rondellerna är så gott som alltid fyrfiliga och enkelriktade, det gör det nästan omöjligt att svänga av nånstans om du inte vet i förväg och kan placera dig i rätt fil.
Eftersom det står bilar överallt längst vägkanterna (ofta dubbelparkerade) är det väldigt svårt att stanna till och titta på sin karta.
Gatuskyltar är så gott som obefintliga.

Det är länge sen jag har blivit tutad på så mycket som idag.

Efter bilorientering så gick jag på massage. Det var inte samma massös som förra gången, men det var precis lika fantastiskt skönt. En och en halv timme där varenda muskel i kroppen blir helt varm och mjuk. Jag har aldrig gått på riktig massage förut men jag tror att jag är såld. Synd att det är så extremt dyrt hemma.

Har inte fotograferat så mycket sista dagarna tyvärr. Mest för att jag förflyttat mig med bil överallt. Men här kommer några exempel på typisk Bukarestig arkitektur och en bild på mig så ni inte glömmer hur jag ser ut.





fredag 18 januari 2008

2 veckor (snart)

Inte mycket nytt att tillagga idag.
Vakna tidigt, snooza till sent, god frukost, 40 minuter 15km till jobbet. Sen bara jobb, jobb, jobb. Bygga strukturer, dela ut ansvarsuppgifter, forsoka andra attityder och stallningssatt ar inte lika enkelt som det kanske later. Resultatet ar att jag ar helt utmattad vid atta, nio, da jag slutar jobba. Jag maste ha varit valdigt fel ute da jag trodde att jag skulle hinna trana, se Bukarest, titta pa filmer, bli uttrakad. Inte en chans till nagot av dessa.

Jag kanner mig lite ensam emellanat maste jag erkanna. Mest att ata ensam. Det kanns som en maltid ar en social sysselsattning. For mig iallafall, sa det blir extra tydligt att jag ar ensam nar jag jamt ater endast i sallskap av en bok. Saknar familj att ringa, saknar pojkvan, saknar mina vanner och lagenheten (iallfall lite)

Men fortfarande ar jag mycket glad att jag akte, och kan tanka mig att aka langre perioder ocksa. Vi far se vad som hander.

Ciao

torsdag 17 januari 2008

business woman

Precis kommit till hotellet efter en "affarsmiddag" pa restaurang. Jag har fortfarande svart att forsta hur vuxet det ar, hur vuxet det later. Allt som oftast kanner jag mig fortfarande som den lilla person man var, som tycker om att hoppa i vattenpolar, leka med sniglar och gora dumma miner. Istallet sitter man dar, pa fin restaurnag omringad av massa gubbar ikostymer och byter visitkort med varndra. Kanske inte sa mycket annorlunda fran nar man bytte klistermarken. Jag undrar om alla dessa gubbar i kostym ar lika radda att bli avslojade som jag ar. Kanske de ocksa kanner sig som de sma pojkar de var en gang i tiden, kanske kostymen ar en fasad, vad vet jag.

Nagot forvirrat inlagg, skylle pa att jag ar trott, sov inte sa bra inatt. Ska sova nu. Godnatt.

By the way. All sno har nastan smalt bort, alla traden och husen och gatorna har blivit graa. Inte alls lika fint langre.

onsdag 16 januari 2008

fun driving

Körsätt jag sett (idag):

Fyrfilig väg varav vänsterfilen svänger enbart vänster. Ställ dig i filen mest åt höger, när trafikljusen slår om till rött kör framför alla andra, korsa fyra filar och sväng vänster.

Fyrfilig väg (samma som ovan). Kläm dig i till vänster om bilen som ska svänga vänster och kör rakt fram när det blir grönt. Eller för att göra det lite lättare, blockera alla som ska svänga vänster och vänta tills trafikljuset slår om till rakt fram, kör rakt fram. Det är ju ändå så att vänsterfilen går snabbast.

Stanna i vänsterfilen på snabb landsväg och börja lasta ut familjemedlemmar och hundar ur bilen.

Gör likadant fast i högerfilen (det gör i och för sig alla så det är inget att höja ögonbrynen åt).

Kör slalom mellan hålen i gatan (på självklart flerfilig väg) utan att använda blinkers en enda gång.

Och som extra bonus:

Är du fotgängare eller hund kasta dig ut framför bilarna så ofta som möjligt. Helst när det precis slår om till grönt (för bilar så klart)

tisdag 15 januari 2008

working life

En ny arbetsvecka har börjat. Helgen går alldeles för snabbt både hemma och här. Jag vet att jag skrev att jag skulle träna i morse, men tyvärr blev det inte riktigt så, latmasken vann. Men jag har tränat nu på kvällen i alla fall, så helt usel är jag inte. Och jag håller mig fortfarande borta från croissanterna vid frukosten.

Det var uselt väder på morgonen med en ogenomtränglig dimma samtidigt som det var väldigt kallt. Hela bilen var täckt av ett tjockt istäcke som det tog mig i alla fall en kvart att hacka loss. Dimma är väl OK för mig som kör en modern bil med bra fläktar. De stackarna som kör gamla Dacior och annat sönderfallande får springa ut varenda rödljus för att hacka bort dimman som fastnar på rutan och fryser på sekunden. Inte lätt att köra då.

Jag har inga nya bilder att uppdatera med. Hade kunnat ta en spännande bild av en lastbil som försökte backa runt ett 90gradigt hörn med långt släp precis vid utfarten till kontoret, men tyvärr var det för mörkt. Som tur insåg han det hopplösa i företaget och släppte förbi mig (efter 20 minuter väntan) det finns nämligen endast en utfart från kontoret och den verkar vara mer än ofta blockerad av olika lastbilar som fastnar i snön.

Nu ska jag få i mig något att äta. Skulle tippa på ännu en omelett. Det är nästa tre dagar sen jag åt en sist.

måndag 14 januari 2008

walk in the park

Söndag idag. Jag hade en kort passerande tanke när jag ställde väckarklockan igår kväll att jag skulle gå upp lite tidigare och träna. Som sagt var tanken väldigt kort och väldigt snabbt passerad. Så istället sov jag lite till, för att sedan gå ner och äta en lite för onyttig frukost.

Runt elva så åkte jag iväg till MJ och vi tog en promenad i parken. Det är en väldigt stor park, mitt i centrala Bukarest med en stor sjö i mitten. Vi gick i snabb takt, men det oss ändå nästa en och en halv timme att gå runt.

Vädret var strålande vackert, med blå himmel gnistrande snö och snälla -5 grader kallt. Perfekt väder för en promenad. Ungefär halvvägs satte vi oss i ett café i parken och tog ett glas varm choklad. Varm choklad här är inte riktigt samma som hemma. Det har mer en konsistens av varm chokladpudding med smak av riktig kakao. Gott men lite väl mäktigt för mig.

Resten av dagen spenderades i typisk slapparsil i horisontal ställning med en bok i sängen. Jag läste lite, skrev lite, sov lite, mycket likt en söndag hemma.

Middag i hotellrestaurangen som avslutades med en kopp thé medan jag läste ut boken jag höll på med. Mr Clarintet av Nick Stone, faktiskt en riktigt bra deckare. Nu blir det lite film och sen sova. För i morgon på morgonen SKA jag faktiskt gå upp och träna.

Tyvärr tog batterierna i min kamera slut i början av promenaden, men här är i alla fall lite bilder från parken.


Weeping willows





Utsikt over "the House of Free Press" fran parken.

söndag 13 januari 2008

dag pa stan

Sov enda till nio idag så jag var hyfsat utvilad på morgonen. Efter frukost körde jag hem till MJ, för vi skulle gå på massage.

Massagen var väldigt skönt. I början kändes det lite obekvämt för jag fick ta av mig alla kläder och sätta på mig ett par stringtrosor i papper som inte täckte särskilt mycket. Men efter ett tag så lyckade jag slappna av. Jag skulle nog tro att massösen har sett det mesta av vad som finns av olika kroppar, så det fanns ingen större anledning att vara generad. Hursomhelst var det väldigt skönt. Jag blev inrullad i varma handdukar och sen tog hon fram en kroppsdel i taget för massage. Började vid fötterna och slutade vid öronen. Inte riktig sådan massage man somnar till dock eftersom hon hade väldigt starka händer och var rätt så hårdhänt. Jag kände mig som efter ett träningspass efteråt, varm i varenda muskel.

Efter massagen åkte vi tillbaka hem till MJ för att därifrån ta en promenad till centrum. Det är väldigt kallt och varenda träd är totalt insvept i vitt fluff. Vägen till centrum går genom en lång allé i en park. Mycket vackert.

Det finns ingen egentlig stadskärna i Bukarest utan centrum består av långa parallella avenyer kantade av en blandning med extremt dyra klädaffärer och nedgångna casinos och pampiga byggnader vägg i vägg av pampiga byggnader som förvandlats till ruiner.

Efter ett tag så satte vi oss på restaurang för lunch och blev kvar där ett par timmar. Vi åt en blandad grilltallrik och en blandad osttallrik och blandad sallad. Jag har inte ätit så mycket på flera dagar. När vi var klara hade det hunnit bli mörkt ute och vi var båda rätt så trötta efter en lång arbetsvecka och en lång dag.

Dagen i bilder:

Eltrassel



Fin alle pa vag till centrum.

Blue skies

Coola istappar

lördag 12 januari 2008

thanks god it's friday

Kom äntligen iväg till gymmet i morse. Det var väldigt nära att jag struntade i det till förmån för snooze men till slut lyckades jag tvinga iväg mig. Jag sprang en halvtimme på löpbandet samt gjorde några sit-ups och armhävningar. Har aldrig sprungit på löpband förut och i början kände jag mig rätt löjlig, sen blev jag uttråkad för jag kom ju ingenstans och hela tiden hade jag en underliggande skräck att jag skulle snubbla och åka med bandet för att krascha i väggen bakom.

Annars helt hysterisk dag på kontoret. Fullt upp att göra, massa fel som ska rättas och rapportering ska avslutas. Men jag tror äntligen vi blev klara ikväll.

Så jag orkar inte skriva så mycket mer. Bifogar istället ett gäng bilder på min omgivning.

Enjoy

Pa vag till kontoret genom bilfonster



Stammishaket hotellbaren

Hotellet

Utanfork kontoret, kolla istapparna.

Inne pa kontoret.

fredag 11 januari 2008

hotel life

Klockan är 21 och jag har precis kommit tillbaka från kontoret. Väldigt lång dag idag med. Fullt upp att göra på jobbet, en hel del stress och upprörda telefonsamtal från chefen i Sverige. Men till slut verkar det som vi löste alla problem. Känns skönt.

Således har jag inte så mycket att rapportera. Det enda jag har sett är vägen fram och tillbaka till kontoret genom bilfönstret. Det är fortfarande kallt och allt är täckt av ett tjockt snötäcke. Längst med vägkanterna går dubbelvikta gummor i hucklen och skottar snö. Det ser väldigt tungt ut, och de ser ut att ha passerat åldern till at skott snö för länge sen. Antagligen så går samma gummor med sopkvastar under resten av året. Inget roligt arbete.

Snön gör att allting ser lite magiskt ut. Allt det fula gråa och söndriga som syns lite här och där har blivit lite mjukare i kanterna och lite mer oskyldigt när det är gömt i snö. Tyvärr så lurpassar det tätt under ytan. Både hos människor och byggnader.

Ingen träning för mig idag heller, och nu ska jag ner till mitt stammishak, hotellbaren, för att få i mig dagens macka.


Utanfor kontoret denna kvall.

torsdag 10 januari 2008

driving in my car

Blev inte så mycket träning igår kväll som jag hade hoppats. Rättare sagt blev det ingen träning alls. Jag gick iallafall för att kolla in det så kallade fitnesscentret, och det var väl helt OK. En roddmaskin, några cycklar, lite trappmaskiner och ett löpband. Inga vikter men jag får väl roa mig med att skaffa lite kondition istället. Nångång sen.

Framme på hotellet sent således, med MJ som gudie. Mitt kvällsnöje bestod i att beställa en omlett i baren och växelvis kolla på folk samt läsa bok. Läste ut en bok inköpt på flygplatsen som heter Svek, skriven av Karin Alvtegen. Riktigt otäck på ett psykologiskt plan. Alltså inget våld och blod men en krypande känsla och ett väldigt obehagligt slut.

Trött på morgonen. En kort tanke om löpbandet förvirrade sig in i min hjärna för att försvinna lika snabbt till förmån för snooze.

Körde själv till kontoret idag. Ingen kom och hämtade mig. Var lite nervös innan men det var inga problem. Det tar ca 55 minuter till kontoret och stora delar går i långsamma bilköer, men folk kör som tokar ändå.

Annars full dag på jobbet. Idag hade jag mer att göra och kände mig mycket mer behjälplig. Det är lite frustrerande när jag känner att jag inte kan bidra med något.

Lunchen var väl sådär. Har inte riktigt fastnad för den Rumänska husmanskosten, men eftersom det är det enda jag får att äta så är det bara tacka och ta emot. Tyvärr när man bor på hotell så blir det inget extra småätande, typ choklad och sånt. Jag har inte rikigt hunnit kolla in några affärer ännu. Hoppas på helgen.

Ska väl börja packa ihop snart. Kvällen kommer troligtvis spenderas framför Heroes.
Pussar

onsdag 9 januari 2008

life in Romania

Min andra dag i Rumänien nu. Kan inte riktigt säga att jag har kommit in i arbetet ännu, men jag hoppas att jag gör det såsmåningom. För tillfället känns det inte som jag bidrar så mycket eftersom det är så stressigt med rapportering och alla är väldigt upptagna med sitt.

Hotellet är i vilket fall som helst mycket fint. Jag bor på elfte våningen med stor fluffig dubblesäng och badkar. Har inte hunnit kolla in gymmet ännu, men jag kanske hinner ikväll.

Jag har en S40 som tjänstebil, men jag vågar inte riktigt köra själv ännu. Mest för att jag tror att jag kommer köra vilse. Just nu är min mobil helt urladdad så jag skulle inte kunna ringa någon om jag tappar bort mig själv. Så jag sitter på kontoret och väntar på MJ, för att hon ska guida mig tillbaka till hotellet.

Annars har jag inte hunnit få så mycket intryck. Det ligger massa snö, men tydligen är det första gången på fyra år det har snöat så mycket. Vanligtvis är vintrarna kalla och snölösa. Fortfarande så är intrycket typiskt öststat. Fast å andra sidan ser allt tråkigt ut i mörker och kyla. Kanske upptäcker mer i helgen.

Nu ska jag jobba en stund till och sen förhoppningsvis åka hem för dagen.