lördag 10 maj 2008

no expectations

kände att idag återigen skulle bli en av dessa dagar då hjärnan töms på energi och det enda jag orkar göra efter jobbet är att snurra in mig i duntäcket.

Men pappa ringde vid halv nio (fortfarande kvar på jobbet) och frågade om han kunde bjuda på piroger. Och vem kan tacka nej till piroger. Så jag packade ihop min dator, få bli lite jobb i helgen istället, och åkte iväg till Krakow. (Som en parantes så funkar min bil fläckfritt nu, det är som om den visste att den var i onåd, och precis när jag ska lämna den på verkstan så slutar alla fellampor lysa. Typiskt)
Hursomhelst, efter två tallrikar piroger och mitt i efterrätten (äppelplättar med vispgrädde och glass) så upptäcker jag A sittandes helt själv i baren ätandes soppa ur bröd.
Så istället för en deppig kväll själv så blev det en spontanuteätarkväll med pappa och kompis. Mycket trevligt. Och jag behövde inte göra upp en enda plan så jag slapp stressen planer i förväg medför.

Det är det allra trevligaste, när man har så låga förväntingar att det inte är några förväntingar alls. Och det visar sig att saker och ting blir så bra.

Förresten så såg jag en lapp i trappuppgången att det har varit inbrott på vinden. Måste gå upp dit och kolla om nån äntligen har knipsat det främmande hänglåset på vår dörr.

1 kommentar:

Mikael sa...

med kite tur har de tagit det som fanns där med... jag minns inte ens vad det var längre.

din kväll låter som en riktig höjdare tycker jag. Tänker ofta själv att jag skulle vilja ha det så, trotts att jag är en planerare. det är därför jag så gärna vill ha en kvarterskrog eller fik. ett ställe man kan gå till själv och ofta ha turen att träffa en god vän, men kan oxå bli sittandes själv med en god bok.

men jag vet, ofta har jag planerat in mina göra ingenting dagar och mina sosciala dagar och mina göra massa saker dagar. men det det tycks vara enda sättett´att få något gjort på mina egna vilkor. att vara först med vad jag tänkt mig.

dags att gå till jobbet