Tog en fika idag med en gammal vän/pojkvän från gymnasiet. Efter lite funderande insåg vi att vi hade gått ut gymnasiet 1997! Det är freaking 15 år sedan. Helt galet. Känns inte alls som det har gått femton år. Jag känner mig inte som en gammal person. Men tänkte man på de som var över trettio när man gick på gymnasiet (och med man menar jag som vanligt jag) så trodde man att de var helt uråldriga. Inte riktigt så visade det sig femton år senare.
Hursomhelst att ta en kaffe med någon jag inte pratat med eller sett på femton år var lite skumt. Trevligt men lite skumt. Jag kommer ju inte ihåg någonting av honom. Små fragment här och där. Men inget väsentligt. Inget av personligheten. Inga egenheter. Inga detaljer. Det var som att fika med en helt ny person, fast samtidigt någon man delade lite gemensamma minnen med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar