torsdag 20 december 2012

det är inte det värsta

Jag kan inte säga att jag jättenoga följt vad som har orsakat de här kravallerna på Plus Gymnasiet här i Göteborg. Men någon öppnade ett Instagramkonto och publicerade naken eller nästan nakenbilder på en tjej. Och det blir värsta krisen. Kravaller, kasta sten, den som gjorde det ska skadas och dödas och jag vet inte vad.
Och jag tänker lite att självklart är det jag som bestämmer vem som får röra, titta på eller interagera med min kropp. Det är ingen annan som bestämmer det. Min kropp mitt val. Inga konstigheter.
Men den här uppfattningen att kroppen (speciellt den kvinnliga kroppen) är något heligt och hemligt och okränkbart som inte får ses eller röras förutom av "den enda rätta" är för mig lite konstig. Varför är det värsta som kan hända en flicka att någon annan ser henne naken? Samtidigt som tjejer viker ut sig till höger och vänster? Skulle det vara samma reaktioner om någon publicerade en bild på en naken kille?
Känns som det är dags att sluta skambelägga tjejer som ligger runt och inse att tjejer gillar sex lika mycket som killar och inte blir "förbrukade" efter att ha gängat med mer än en person. Och jag antar att mycket ligger på hur vi uppfostrar våra barn. Så länge man skambelägger och skrämmer och gör sexualiteten till något farligt så lägger vi skuld på dem att de måste " hålla sig till en person" annars så förlorar de självrespekten. Och då öppnas en grogrund för att kalla tjejer för horor/slampor/lättfotande och annat strunt. Om man istället är öppen för att prata och ser det som något naturligt och inte skambelagt så kanske flickor inser att de duger som de är, kan ägna sig åt sex när de vill, att de har rätt att säga nej när de vill, även mitt i akten och att de enda viktiga är att inte skada sig själv eller någon annan och att skydda sig.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tror att det inte var bara en bild som orsakade protester det var också en beskrivning och man kallade henne massa skumma saker, förtal är mer än bara en bild. Jag tycker inte att det är nåt speciellt med en naken kvinnokropp men jag tycker inte att vem som helst kan lägga ut bilder utan min vetskap och godkännande. Skall vi acceptera allt man gör, säger och publicerar? Det är samma med kvinna i Göteborg med hennes fascination för döden, får hon hålla på och köpa skelett på nätet, fota dödsskallar och glorifiera allt som har med döden att göra. Döden är ju normal som nakenhet och vulgära ord………… Jag tror att det är ett mycket komplext ämne som man inte löst på alla århundrade.

scarecrow sa...

jag håller med om att ingen ska få fotografera mig och lägga ut bilder utan min tillåtelse. Inga konstigheter där. Men det jag tänker är att om man inte uppfostrar flickor till att tro att sexualitet är något att skämmas för att de måste "hålla på sig" annars kommer ingen ha respekt för dem, så kommer en "olycka" med nakenbilder inte vara en katastrof. Tjejen kommer inte tycka hennes liv är förstört eller att ingen kommer vilja "ha" henne i framtiden eftersom hon är "besudlad". Och vad gäller döden så tror jag det är en kulturellt betingad företeelse. I våran kultur och tid så är döden något onaturligt och ska hållas på avstånd. På medeltiden så var döden en del av vardagen och inga konstigheter. Kolla bara katedralen i Kutná Hora, byggd av skelett. //anna

Anonym sa...

Jag är inte säker om män skulle tycka om att se sig själva på nätet under sexualakten eller låta andra beskåda sina intima delar. Det är otrolig många män som har komplex pga de inte är utrustade som porrstjärnor. Nå väl. När det gäller döden jag håller med att idag hålls den hemligt, men när den ansågs vara normal så hade man enorm respekt till den. Man begränsade sig till kyrkor, kyrkogårdar, målningar som man placerade i kyrkor eller olika tempel etc... även då ansåg man att det var opassande att ha sex med en skelett, eller förvara skelettdelar hemma på golvet eller i garderoben, eller dekorera sina kläder och kroppar med dödskallar samt baka kakor som avbildar dödskallar eller publicera bilder på nättet (ok de hade inte datorer). I kort, relationen till döden då var genomsyrade med respekt, rädsla och hoppet på evig liv. Idag då ? Tystnad. Kanske vi kan inte vissa respekt, rädsla och hopp.