jag tycker det är svårt att passa tider när det gäller enbart mig själv. Jag är ofta sen eller lite för tidsoptimistisk. När det gäller att få andra att passa tider, till exempel att skicka iväg Simone i tid till förskolan, är jag helt omöjlig.
Från att tycka att det är rätt så chill på morgonen. Simone sover så länge hon behöver. Vi äter frukost. Simone kanske vill läsa lite, då gör vi det. Går en promenad med hunden. Jag jobbar lite. Hon leker lite. Sen åker vi till dagis. Till att, eftersom hon har aktiviteter på morgonen, väcka henne, tjata om att hon ska äta frukost. Klä på sig snabbt och springa iväg till bilen. Jag blir oproportionerligt stressad, får ont i huvudet och magen samt känner mig rätt så värdelös.
Jag kan inte förstå hur jag ska palla det när hon börjar skolan.
På ett helt annat tema. Älskar ha hund. Bara den grejen. I vanliga fall hämtar jag på förskolan. Vi åker hem. Lagar mat. Tittar på film. Och sånt. Nu. Hund i baksätet. Ok. Vi åker ut till skogen. Och får se så här fint:
Mycket mycket bättre avslutning på dagen. Som vi kunde gjort förut också. Men liksom aldrig gjorde.
1 kommentar:
Det är ju super! Det vore trevlig med litet mellanmål på eftermiddag för den tvåbenta :)Pussar mama
Skicka en kommentar