tankar på resande fot

Det där med resor alltså. Ibland är det svårt att veta vad man själv vill.
Jag tror att jag tycker om att resa. Men om jag känner efter vad jag egentligen tycker om så är det att komma fram. Jag älskar vara på resande fot framme på min destination, upptäcka nya ställen, äta ny mat, kolla på roliga grejer, dricka kaffe. Och allt annat som hör resande till.
Jag hatar däremot att resa ifrån. Varje gång jag ska åka iväg nånstans. Vare sig det är en kort tjänsteresa eller semester får jag ångest över att jag ska resa ifrån. Lämna Simone, lämna familjen, lämna hemma. Jag tänker att ”tänk om jag aldrig kommer tillbaka”. Jag tänker så även om jag inte reser ensam. Helt ologiskt. Och när jag är framme ångrar jag mig nästan alltid och undrar varför jag lät min ångset hindra mig från att boka en längre resa. Och då är det lagom sent att göra något.
Och sen, faktiskt, tycker jag väldigt mycket om att komma hem.