Läser för tillfället ”Skriet från kärnfamiljen” av Rebecka Edgren Aldén och Tinni Ernsjöö Rappe och blir upprörd. Den handlar om mamma-pappa-barn, rollerna vi känner igen från barndomen. Mamma vaggar bebisen, pappa går till jobbet. Mamma bakar bullar, pappa betalar.
Den väcker många diskussioner hemma vid köksbordet. Dagens frukostdiskussion handlade till stor del om tacksamhet och förväntningar.
Börjar med det där om tacksamhet.
Nämligen i ett förhållande (med eller utan barn) ska man vara tacksam och nöja sig med det man har eller ska man vara en bitch och gnälla tills rättvisa är uppnådd? Exempel. Om ena parten, (låt oss för enkelhetens skull anta att det är mannen) dammsuger men alltid struntar i eller glömmer göra det under sängen. Ska man då vara nöjd att det blir dammsuget alls och själv dammsuga under sängen vid ett senare tillfälle. Eller ska man kräva under sängen redan från start. Om mannen under ”sin” dag hemma med barnen spenderar all tid i lekparken, men struntar i att fixa middag och plocka undan disken. Ska man vara glad att han överhuvudtaget vill vara med barnen? Varför ligger det mycket i kvinnans roll att man måste vara så tacksam? Man ska vara tacksam att barnen är friska, att man inte bor i Afrika och har det svårt, att mannen vill ta barnen till simhallen emellanåt. Och om man klagar över saker som känns orättvisa eller tråkiga, då är man gnällig och egoistisk. För man har ju så mycket att vara tacksam över.
1 kommentar:
Nu börjar det likna något...
Att bara vara tacksam och vända andra kinden till löser inte mycket. Men att gnälla på allt är ju också helt fel.
Det låter lite klyshigt att säga att:
- man ska vara glad för det bra man har och får men aldrig vara nöjd. Det går alltid att göra saker bättre.
Jag tror det är en ganska bra medelväg. Men man känner ju andra som man känner sig själv och jag vet att jag funkar bäst med en klapp på huvet och därefter lite konstruktiv kritik;-).
Piskan gör mig bara till en åsna.
Nu vart det många metaforer, men jag tror poängen gått fram..
Att däremot gå in själv och göra vad någon annan slarvat med är ju egenentligen bara uppmuntran till mera slarv.
Och till sist är det väl värt att säga att folk har olika trösklar för allt ifrån smärta till stök.
Jag vet att det som jag uppfattar som ordning och reda uppfattas av andra som en svinstia...
Skicka en kommentar