Påskhelgen har varit fin. Fin över förväntan även. Men att säga att den skulle ha varit vilsam hade varit något överdrivet. Vi åkte på klätterresa till Kjugekull. Tillsammans med ett gäng andra. Ett gäng på sju vuxna och fem barn. Fem barn i åldern nio månader till två år. Om jag nånsin skulle haft illusionen att en stor familj verkar som något att ha kanske jag skulle tänkt annorlunda nu. Om jag säger att det inte var tyst en sekund. En sekund, I tell you, då överdriver jag inte. Jo, på natten var det tyst. Men då var jag så slut att jag inte hörde det. Men fint var det. Rolig klättring. Jättevackert område. Och himla skönt att komma iväg från stan. Och Sim stortrivdes.
 |
| alla barnen och några av föräldrarna |
 |
| en sten |
 |
| kotte |
 |
| fina fina vitsippor |
 |
| liten liten kaffef |
 |
| en större sten |
 |
| en plågad min |
 |
| flying baby |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar