sprang i Änggårdsbergen igår. Och fy fan vad jobbigt det var. Höll på att dö en plågsam död mest hela tiden. Jag vet inte om det är fysiskt möjligt, men hela sträckan bestod av en enda lång uppförsbacke. Utsikten är jättevacker. Helt fantastiskt vy över hela Göteborg. Men har man svarta prickar dansandes framför ögonen så förtar det charmen lite. Men jag var ändå rätt så nöjd med mig själv efteråt.
Sen fick jag grymt god middag serverad av Micke. Och mamma hälsade på och lekte med Sim. Jättekul för alla tills det är dags att gå. Sim blir jätteledsen och mamma har svårt att slita sig. Som tur går det över fort.
Annars glömt kameran hemma några dagar, därav inga bilder.
Sen fick jag grymt god middag serverad av Micke. Och mamma hälsade på och lekte med Sim. Jättekul för alla tills det är dags att gå. Sim blir jätteledsen och mamma har svårt att slita sig. Som tur går det över fort.
Annars glömt kameran hemma några dagar, därav inga bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar