Ryż z jablkami

lagade en av mina barndoms rätter igår. Ris blandat med äpplen, kanel och russin. In i ugnen och lite smör på. Jag hade ingen kanel hemma och glömde russinen. Men väldans gott blev det ändå. Tyckte både jag och Simone. Även om hon åt mest ris och spottade ut äpplena. 

Ris med äpplen på gång

Klart!

Simone gillar

och så gick den här tiden

hade lite beslutsångest över vad jag och Simone skulle göra efter jobbet. Egentligen ville jag gå ut och springa. Men var lite allmänt lat och pushade inte mig själv så mycket. Så det blev ytterligare ett besök på Universeum. Simone hade roligt även om hon inte var så väldigt sugen på att gå i djungeln eller i akvariet. Hon ville mest åka kana och leka i lekparken. Rätt skönt med årskort då. Ingen press att man måste se massa saker då. Vi gick upp på taket för att titta på dinosaurieutställningen. Den var rätt bra tycker jag. Men Simone blev livrädd och vägrade släppa min hals. Hon hängde fast som en liten apunge tills vi gick därifån. Inte så konstigt kanske. Dinona var stora och morrade och röt väldigt högt. Och rörde sig lite bedrägligt i buskarna. Jag hoppas att hon inte får mardrömmar av dem. 

Idag var sista vardagen utan Micke. Det har gått riktigt bra faktiskt. Bättre, roligare och lättare än jag trodde. Men att jobba full tid samt hämta och lämna på dagis funkar inte. Iallafall inte för mig. Jag hinner max sex timmar på jobbet, och det utan lunch. Resten, om det behövts, har jag fixat hemma. Ofta medans Sim tittade på Mumin eftersom jag aldrig lyckades lägga henne i tid.

Har fått lite nya jobberbjudande på jobbet. Samma som förut fast lite mer konkret. Typ, jag vill väldigt gärna att du jobbar i min grupp, väntar bara på godkännande för anställning. Jag är dock fortfarande osäker på vad jag vill. Får tänka lite mera. Det är inte så att jag har massa andra alternativ hopade. Och jobba med olika finansiella instrument är väldigt spännande. Hmm, svårt det där. 

Springa i favvotrappan

Scary dino 

Två dagar till med fluffigt hår. Sen ska jag klippa mig

bra saker idag

vi har sovit gott hela natten
vaknar till att fåglarna kvittrar och solen skiner
äter goda ägg till frukost
och tittar ut på solen genom rena fönsterrutor
jag kan gå ut i klackar utan strumpor
och skinnjacka
Sim vinkar glatt hejdå på dagis
jag lyssnar på musik jättehögt i bilen
och fastnar inte i några trafikköer
det är fredag och massa dagar helg framför oss
och Micke kommer hem imorgon

för ovanlighetens skull så sover den lilla människan som bor här

resten av dagen följde samma lugna trevliga rytm som början. Jobba, jobba. Hinna med alla grejer jag hade tänkt. Lösa lite extra problem som jag inte hade tänkt. Äta lunch med en bok. Jobba lite till. Hämta en glad Simone på dagis. Och sen iväg till Skatås för en liten löprunda. Simone hade inte sovit någonting under dagen så jag sprang bara fem kilometer av rädsla att hon skulle slockna i vagnen. Men genom att mata henne med två bananer och lite russin höll hon ut hela sträckan och hade lite extra energi kvar för att leka sen. Väl hemma åt vi varsin jättestor portion spaghetti med köttfärs/morotssås såg ett Muminavsnitt, pratade lite med Micke på telefon och sen somnade Sim på tio minuter. Jag skojar inte när jag säger att det här är första gången på tre veckor som jag kommit upp ur sängen efter att jag har lagt henne. Vanligtvis somnar vi samtidigt. Oh happy egentid.

Samla grus på bänk. Ett underskattat nöje

Jag efter fem kilometer. Helt ok runda faktiskt. 36 minuter med barnvagn och pauser för bananmatning. 

så här skulle jag vilja ha det oftare

de bästa vardagsmorgonar är de dagar jag jobbar hemifrån. Jag stiger upp innan sju, loggar på datorn, avverkar ett gäng mail och andra grejer medans Simone sover. Hon stiger upp lite efter åtta och vi äter frukost tillsammans och tittar på Mumin. Sen tittar hon på nåt avsnitt till medan jag jobbar lite mer. När hon känner sig redo klär vi på oss i lugn och ro och rullar iväg till dagis. Ingen stress, ingen panik, inga jobbiga trafikköer, inget dåligt samvete över att vara sen till jobbet, inget behov att fixa till sig. Alla är nöjda och utsövda, Simone vinkar glatt hejdå från sandlådan, och jag känner inte pressen att hinna. Hur bra som helst för alla inblandade.

Nattuggla

Hoppade över läggdags med Sim ikväll. Vi åt middag klockan sju. Och sen vill Simone ha kvällsmat och absolut inte sova runt klockan nio. Jag ba "ja ja, gör vad du vill, varsågod mackor och varm choklad". Så Sim åt mackor och tittade Mumin medans jag jobbade med foton. Klockan tio gick vi och la oss samtidigt. Simone på ett strålande kvittrande humör somnade på fem minuter. Rätt nice läggning. Hade kunnat ha så varje kväll om jag inte känt innerst inne att klockan tio är lite väl sent att lägga sig för en tvååring.


- Posted using BlogPress from my iPhone

back to vardag

tillbaka i vardagen nu efter en vecka semester. Det går snabbare än jag egentligen vill. Efter några dagar känns det som jag inte varit bortrest alls. Micke är dock fortfarande på expedition, även om han snart är på väg hem igen. Men jag och Simone har inga problem att roa oss. Idag tog vi en tur till Universeum efter dagis. Jag köpte äntligen ett årskort, känns att man tjänar in det rätt snabbt. Speciellt som vi faktiskt går där rätt ofta. Idag var Simone inte alls sugen på djungel och fiskar. Utan vi ägnade oss mestadels åt lekplats och springa i gångarna. Helt okay det med.  

Springa det fortaste man kan i nerförsbacke

Åka djungelbilen i byggarhjälm

Och laga mat i mängder 

För övrigt så lämnar morotar i köttfärssåsen väldigt intressanta fläckar på huden

tillbaka hemma

andra dagen hemma efter en väldigt intensiv vecka i Krakow. Har inte hunnit lägga upp eller ens sortera bilder förren nu. Vi har har haft det bra för det mesta. Även om det är jobbigt att se mormors minne bli sämre och sämre. Dock blir hon väldigt glad av att ha Simone där och jag tror vårt besök lyste upp hennes tankar lite. Vi har varit väldigt aktiva hela tiden. Ut på promenad med mormor varje dag på förmiddagen. Sen springa runt i Krakow resten av tiden. Tillbaka hemma runt sju varje dag. Inte för att det gjorde Simone mer benägen att somna på kvällarna. Jag tror jag och mamma somnade före henne mest varje dag. Så i stora drag har vi promenerat mycket, shoppat lite, ätit massa kakor och pretzlar (Simone i princip livnärde sig på dem) fikat en hel del. Och druckit Krakows bästa varma choklad. Två gånger. 

Första dagen var det regn och grått.  

Sen sol och lekplatshäng

Så här nöjd blir jag efter varm choklad

Simone gillade också springa i affärer

Iväg på promenad 

Den här blev man också rätt glad av 

Kaka 

Slitet och fint

I väntan på pierogi

Simone utforskar olika caféer

Springa runt på Wawel var extra kul

Random hund 

Mormor

Fin fika

Simone kan inte vara mitt barn. Hon gillar inte pierogi. Pannkakor däremot. Och korv. 

Åska på gång

Crazy Shit

Ewa och Frida kom förbi i eftermiddags för att leka lite med Simone medans jag packade ifred. Det var väldigt trevligt och jag skröt lite om mina snabba packninsskills. Nångång runt klockan elva ikväll så tänkte jag packa ner det sista. Kamera, sladdar, pass. Sånt småkrafs. Då upptäcker jag det. Passet. Det är inte där. Letar lite lugnt först. Lite mer stressat. Ännu mer stressat. Fuck. Ringer pappa. Skrämmer upp mamma att vi inte kommer iväg. Vänder upp och ner på hela lägenheten. Som tur är utan att väcka Simone under tiden. Inget pass. DubbelFuck. Kommer på en allra sista möjlighet. Dataväskan. Som ligger på jobbet. Som jag lämnade just där just idag för att jag inte skulle ha så mycket grejer att bära. Så jag ringer Ewa (nämnde jag att klockan är lite efter midnatt nu), hon och Frida kommer tillbaka hit och Ewa åker med mig till jobbet. Och passet ligger där. I dataväskan. Kommer nog inte skryta hur effektiv jag är på att packa närmaste tiden. Iallafall. Tack tack tack Ewa och Frida för att ni hjälpte mig när jag var som klantigast. 

vaknat lite snett

Simone sov som en sten hela natten, och jag trodde nog hon skulle vara utvilad och glad på morgonen. Men inte så. Hon ville inte vakna alls i morse, jag var tvungen att väcka henne nästan halv nio. Hon ville inte äta nån frukost. Däremot hålla krampaktigt fast vid sin tallrik med macka och ägg. Och apelsinjuice. Som hon inte drack. Men som hon vägrade släppa. Jag var tvungen att klä på henne runt maten. Sen skulle vi gå till dagis, hon hade fortfarande inte ätit en smula, även om hon höll fast i ägget nästan fyrtio minuter. Så ägget fick stanna hemma. Resulterade i stor gråtkris om att äggen borde LÖJA MED TILL DAGIS!. Mackan och aplesinjuice fick följa med till bilen. Hon äter fortfarande inte. Jag säger att hon måste dricka upp. Inte ta med flaska med juice till dagis. Hon ba NEEJ. Ny stor gråtkris. Inte så roligt att lämna då. När jag inte riktigt försår vad som är fel. 

trevliga besök lyser upp dagarna

det här med att fylla dagarna med roliga saker när Micke är borta går bättre och bättre. Idag kom Carolina och Roger med fina Alice på ett litet besök. De var här senast i slutet på Februari (dubbelkollade bloggen) och då hade Alice precis börjat ta några småsteg med stöd. Nu sprang hon runt som en liten rund boll med ben. Och riktigt snabb och stabil var hon också. Simone var mycket mer intresserad och ville att Alice skulle leka med henne. "POM ALICE, BYGGA GLO" "POM ALICE, TITTA MUMIN" "POM ALICE, SITTA SOFFAN BLEVID SIMONE". Alice var mycket intresserad, om än inte så samarbetsvillig, så Carolina fick hoppa in lite som ställföreträdare. Men jag tror nog att om några månader eller så kommer de antagligen ha mycket roligt tillsammans. Alice är en tuff liten tjej.  Vi käkade pizza och drack kaffe. Och jag glömde servera kanelbullarna jag hade bakat för jobbfikan imorgon. Det var mycket roligt att ha dem på besök. Om än lite distraherande med två små pluttar springande omkring. Ger inte så mycket utrymme för djupa diskussioner om man säger så. 

Lite senare på kvällen kom mamma och jag åkte iväg för att rida. Roligt som vanligt. Och för mamma hade det gått mycket bra med sövandet. Förutom lite arga utrop om "BIBI, MUUUMIN!!!"

"POM ALICE, TITTA MUMIN" Alice bara "nja, kanske senare"

Pizza, eller pitta som Sim kallar det

Kanelbullarna jag glömde servera för provsmakning

Den förvåningen

När Simone efter ett Muminavsnitt igår kväll utbrister "NU GÅL VI O SOUER!" Ja ba, "jaha, javisst, självklart, om du insisterar"


- Posted using BlogPress from my iPhone

sent och långt

idag träffade jag upp Anna och Therese för en lite joggingrunda. Med betoning på liten. Trodde jag. Men det slutade med 11 kilometer i Skatås. Som tur fick jag mycket hjälp med vagnen. Annars hade det gått mycket långsammare. Tyvärr gav vi oss ut lite för sent, så Simone stensomnade efter en halvtimme. Så nu är vi uppe sent på kvällen istället. 

Sammi och Ewa kom förbi efter joggingturen för att hämta katten. Mycket trevligt med sällskap. Simone adopterade Sammi direkt och krävde att han skulle hjälpa henne av med tröja, mata henne, bygga lego och läsa böcker. Och hon imponerade alla genom att visa att hon kan sin Muminbok i princip utantill. 

Nu har alla gått och vi ska strax stupa i säng. Eller iallafall ska jag stupa i säng. Den lilla personen som bor här visar än så länge inga trötthetstecken.

Däremot går hon runt och frågar efter "katten Mymla" "var är katten Mymla? Katten Mymla pommer snart?" sov gott katten Mymla!" 

Supertjejerna och sovande bebis

"Ammi" och Simone läser Mumin

ensam vardag

nu har Micke officiellt åkt iväg till Sarek. Jag och Simone är ensamma ända till slutet av April. Det ska nog gå bra, även om det just nu känns väldigt länge. Jag hoppas verkligen att de får roligt där uppe i snön. Och att det blir vår här nere i Göteborg under tiden. 

Ett trick för att inte känna sig ensam medans Micke är borta är att hitta på roliga saker så mycket som möjligt tror jag. Så igår kom Anna förbi på spontanbesök med två lådor sushi. Simone utnyttjade givetvis tillfället för att visa sitt lego och med att hoppa från soffan. 

Bygga bygga 

Ett två tre Hopp!

dax för detox

alltså inte bra nu.
Senaste tiden, och då pratar jag inte bara om påskdagarna, har jag verkligen överdoserat choklad och godis och andra onyttigheter. Speciellt senaste två veckorna på jobbet då det legat stora påskägg fyllda av diverse sockerbomber. Och det är inte så att jag tycker det är särskilt gott ens. Jag har inte ens njutit av det. Bara slentrianätit. Och ju mer jag har slentrianätit desto mer har jag blivit sugen på ännu mer. En dålig cirkel av dålig choklad helt enkelt. Det kulminerade idag morse då jag vaknade med ont i magen och en obra känsla i kroppen. Skyller det på den hela påsen NonStop jag åt upp igår kväll.
Men nu är det slut med detta. Inget mer slentrianätande, varje liten chokladbit jag tar ska vara för att jag verkligen verkligen är sugen på den. Men för att komma dit behöver jag en sockerdetox. Så nu när Micke ska vara borta hela månaden börjar jag. Start NU.
No more sugar innan Maj.

nattaction

Katten fastnar med nån kroppsdel i Simones träsköldpadda och springer panikslaget runt i lägenheten med den släpandes och studsandes efter sig. Nämnde jag att den var av trä. På ett långt snöre. Oljudet kunde väcka döda. Sim rörde inte ett ögonbryn.
Men ibland när jag smyger ner i sängen knarrar det lite lätt. Och hon studsar upp direkt.
Dessa mysterier.


- Posted using BlogPress from my iPhone

roligaste helgen på länge

Dagen har precis övergått till snöblandat regn och Maria, David och Tuva har åkt iväg. Simone blev ledsen att "Tua" skulle åka, och det blev vi andra också. Vi har verkligen haft en kanonbra helg. Roligt, avslappnat, massa skratt och lek. Vi dog alla av söthet hur många gånger som helst. Simone och Tuva lekte massor och de verkade ha en bra kontakt. Simone tar efter Tuva en hel del, uttryck, ord och sätt att vara på. Roligt att se. Vi lyckades faktiskt pricka in den enda fina dagen som helgen hade att erbjuda med att ta oss ut till Delsjön för promenad, grillning, lite lek och våfflor. Vi var ute hela dagen, och det var inte bara de små typerna som däckade när vi kom hem.

Middag första dagen. Skål allihopa

MorgonMumin

På väg till skogen

Vissa andra som är intresserade av maten

Renkött från Norrland, korv och pitabröd. Mycket gott. 

Lite kyligt, men mycket fint. 

Väl hemma lagade vi pizza. Det var också populärt

Simone hade lite svårt att dela med sig av Mumin

time flies and love grows

sjätte April idag. Gråmulet, kallt som få och med snöblandat regn. Men ändå, en fin dag. Två år sen du kom. Helt oväntad egentligen men ändå någon som fattats mig i livet. Och så förunderligt fortfarande. Mamma. Det är jag det. Din mamma. Och jag kommer vara det, och älska dig för alltid.  

På BB, samma dag som du kom ut. En liten liten Myra.

Förra året. En Smurfie som precis lärt sig gå

Och i år. Så stor. Kan så mycket. Vill så mycket. Bäst i världen. 

the benefits of Bilingualism

eftersom tanken är att vi ska uppfostra Sim till en tvåspråkig person så är det alltid intressant att läsa om hur det egentligen påverkar utveckling och hjärna. Den här artikeln var mycket uppmuntrande och intressant. En person med två språk använder ständigt bägge hjärnhalvorna även när hon talar endast det ena språket, och trots att det kan "besvära" så är det inte ett handikapp utan en blessing in disguise. "It forces the brain to resolve internal conflict, giving the mind a workout that strengthens its cognitive muscles."Artikelns kontenta är, enkelt uttryckt, att tvåspråkiga barn blir smartare än andra.
Fast det visste vi ju redan.

Utmaningen för mig är att vara verkligt konsekvent när jag pratar med Simone. Att jag enbart använder Polska i all min kommunikation (det gäller även andra polskspråkiga i min omgivning). Och kanske när hon börjar bli större "låtsas" att jag inte förstår när hon pratar till mig på svenska för att uppmuntra att hon använder Polska mera. Det ska bli mycket spännande att se hur det utvecklas.

jag anar att känslan inte är lika bra om ett par timmar

Av nån anledning känns det som fredagskväll just nu. Jag har tittat på en hel film, ätit massa choklad, klockan närmar sig midnatt och Sim sover snällt sen länge. Tyvärr är det måndags kväll och den här känslan bådar inte bra för imorgon bitti.


- Posted using BlogPress from my iPhone

nu är det nästan måndag igen

nu börjar helgen utan Micke ta slut, eller snarare veckan utan Micke börjar ta slut. Han borde vara hemma om nån halvtimme eller så. Och det har faktiskt gått mycket enklare än förväntat att vara ensam med Simone. Det har säkert bidragit att jag har haft väldigt lite att göra på jobbet just denna vecka. Men ändå. Lättare än jag trott. Hon har gått med glädje till dagis varje dag. Och med glädje hem från dagis. Vi har lagat mat, och bakat bullar. Vi har varit ute och sprungit två gånger. Ätit våfflor och gått på stan för att köpa skor. Vi har promenerat långa sträckor och hängt i lekparken. Varit på Universeum, på middag hos Christoffer och på middag hos mina föräldrar. En hel massa med andra ord. Och allting har gått hur bra som helst. Det ända lite jobbiga i hela veckan är att jag inte får en millimeter tid för mig själv. Om man inte räknar tiden på jobbet. Eftersom jag har somnat samtidigt som Simone varje kväll. Men jag antar att i det stora hela spelar det ingen större roll. 

I lördags blev det lite egentid dock då jag lämnade Simone på Grimmered och åkte iväg på prämierklätterturen. Både för säsongen och för första gången på över två år. Jätteroligt om en lite ovant. Jag har lovat mig själv att denna sommar ska jag klättra ofta. Sen på kvällen var det middag hos Chris. Gott som vanligt och med Sim på ett strålande humör. Väl hemma somnade hon på fem minuter för ovanlighetens skull. Dock gjorde jag det också så jag kunde inte riktigt njuta av det. 

Och idag så började dagen med strålande solsken och kalla vindar. Jag träffade upp en kollega från jobbet för en joggingtur runt Delsjön. Gick hur bra som helst. Speciellt eftersom hon puttade vagnen för alla uppförsbackar. Efteråt åkte vi iväg på middag till mamma och pappa. Mycket god fisk och en glad Simone som inte alls var intresserad av att gå hem igen. 

Och nu sitter uppe senare än jag varit vaken på hela veckan och väntar på att Micke ska komma hem. 

Snart på väg upp 

Christoffer 

Allt skrot man behöver 

Simone hade så kul att hon var helt suddig

fint dukat 

Små fötter under bordet 

Våfflor med kniv och gaffel

Mata getter