fairy fluff

ett oväntat snöfall i natt täckte allting i ett vitt fluffigt täcke. Allting blir så otroligt mycket finare, renare och roligare när det är täckt av snö. I alla fall när det jag har att välja mellan är slask, blött, kallt och mörkt. Både Spiken och Simone tycker livet är trevligare när det snöar. Även om Simone längtar rätt mycket till sommaren.

Det är sådana här dagar jag är extra glad över att vi har hund. Istället för att sitta klistrad vid datorn hela dagen får jag en paus mitt på dagen och en möjlighet att gå i skogen. Enda problemet är att slita sig tillbaka till datorn igen.

Spiken är rätt så brötig på promenader. Går han lös och jag tränar med honom hela tiden är han supersnäll och lydig. Men i koppel och om jag bara vill gå utan nån extra uppmärksamhet åt hans håll blir han väldigt hoppig och bitig. Jag jobbar hårt på att få bort det. Utan att bråka allt för mycket med honom, eftersom det bara verkar ge motsatt effekt.

Micke är i Hemsedal och åker skidor så jag och Simone får roa oss själva. Än så länge har vi inte gjort så mycket. Men om snön ligger kvar har jag bra förhoppningar för helgen.

Massor av snö

Ibland glömmer man att titta uppåt

Än så länge har jag inte tröttnat på närområdet



Det är rätt så stora skiftningar beroende på vädret. Men ofta mycket fint.

den lätta vägen

Ibland överstiger ambitionerna och intentionerna verkligheten.
Jag hämtade tidigt på förskolan igår, tänkte att jag och Simone skulle hitta på någonting roligt. Gå på promenad. Baka något. Måla något. Göra något.
Men när jag kom hem. Kände att det var kallt ute. Stökigt inne. Allmänt segt. Rann alla energi ut från mig. Så istället för bra, roliga, pedagogisa saker med barnet och hunden tillbringade jag hela kvällen i köket med att läsa bok och äta flingor direkt ur paketet (paleo fail) medan Simone fick titta på filmer.
Kände mig som en lätt misslyckad figur då.

Visa ord från en fyra (och ett halvt) åring

Vi diskuterar att man måste öva och träna på olika saker för att bli bra på dem.
Till exempel måste man träna mycket innan man blir bra på att cykla eller att skriva. Simone gillar inte det här med att träna. Så efter lite eftertanke konstaterar hon.

MAN MÅSTE FAKTISKT INTE TJÄNA OCH ÖVA FÖJ ATT KUNNA ÄLSKA

Jepp. Kanske inte.

Och att se tydligt vad som är bra att göra och dåligt att göra är hon bra på iallafall. Nu i morse. Vi (jag) stressar för att komma iväg till förskolan i tid. Glömmer lite saker, måste vända om och hämta. Simone sitter tålamodigt i bilen. När vi kör iväg berättar hon för mig.

STJESSA INTE. SAKEJ BLIR ÄNDÅ BAJA FEL DÅ

Och ja, vad ska jag säga. Jag kan bara hålla med.

Fram och tillbaka. Och nu regnar det igen

Vädret är minst sagt omväxlande den här vintern.
Från söndagens vackra snö till dagens hällregn och bitande vindar.
Jag undrar om man kan få lov att jobba på distans under vinterhalvåret för att få bo någonstans med ett vettigare klimat. Jag hade hoppat på det direkt tror jag.

Helgerna försvinner så snabbt och det känns knappt som om vi hinner umgås hela familjen. Antingen är jag upptagen, eller så är Micke bortrest, eller någonting annat. Ja ja, så är det väl i perioder.

Denna helgen var inget undantag. Jag jobbade på fredagen, Micke var i Stockholm, Simone på Grimmered och Spiken med Rikard. Ibland känns det som all lever sina egna liv var för sig.

Söndagen samlades vi iallafall. Vädret var strålande fint. Med massa snö och minusgrader. Så efter ett roligt träningspass klädde vi på oss massa kläder och drog Simone i kälke till Delsjön. Sådana vintrar hade jag velat ha jämt.

Men redan idag häller regnet ner. Sådant väder som idag borde vara förbjudet.

Det springs mycket i snö

I Lördags hängde vi på Grimmered hela dagen. Simone lagade väldigt god chokladpudding

Söndagen var så som en vinter ska vara

Nästan lite magisk

Och med varm choklad

filling out space

Äntligen några droppar snö. Även om det är plusgrader och allting smälter bort ungefär lika fort som det faller ner så såg det fint ut i några timmar idag. Jag jobbade hemifrån under dagen och passade på att ta en längre skogspromenad. Nu har det inte blåst på ett par dagar så det känns som det är lugnt att gå i skogen. Och allting var så himlars fint. Täckt av ett vitt fluffigt täcke. Sen att det var ankeldjup lera på sina ställen under snön behöver vi inte tala om. Spiken tycker också det är extra roligt i snön. Han springer som en tok. Och biter på mig alldeles för mycket. Min auktoritära ådra verkar vara rätt så klen.
Jag har äntligen fått ordning på mina foton och min kamera. Anledningen att det har gått så trögt med fotograferandet sista året nästan beror på att min gamla Mac gav upp andan och dog. Så jag hade ingenstans att lägga fotona. Jag fyllde flera minneskort, men till slut så lade jag bara av. Det var inget roligt att fota om jag inte kunde leka med korten efteråt.
Men nu har jag köpt en ny dator. En PC visserligen. Men den duger alldeles utmärkt för mina syften. Och den är fint röd.
Så nu kan jag börja fota igen.

Extra mycket spring i snö

Och vädret var lite soligt nån minut här och där

Spiken försökte gräva upp en gran

Och blommorna hade hattar

 

ovanligt aktiv helg (för att vara jag)

det är så brutalt tråkigt väder och sommaren känns så väldigt långt bort att det verkligen känns deprimerande emellanåt. Inte ens hundpromenaderna mitt på dagen ger tillräckligt med ljus. Eftersom solen inte ens syns bakom molnen.

Jag drömmer om sommaren, funderar på alla saker jag vill plantera på balkongen och tänker mig bort till Kroatien tillsammans med Ewa. Känns som det blir svårt att träna upp sig för löpresan i Mars när det känns så extremt motigt att ta sig ut för att springa.

Helgen har varit ovanligt fylld av aktiviteter.

Fredag kväll blev lite nattjobb på Henriksberg. Garderob och kassa. Eftersom det är något helt annorlunda mot vad jag gör i vanliga fall så var det roligt. Och så mycket att göra att jag hann knappt bli trött på hela kvällen. Och Sammi var mycket omtänksam och snäll och gav mig kaffe och choklad så jag kände mig relativt energisk. Klientelet var runt 18 år gamla, så jämförelsevis var jag lite uråldrig. Men kul ändå att spana på alla kids.

På morgonen efteråt däremot var en helt annan femma. Kände mig nästan bakfull. Det gick i och för sig över efter ett rätt så jobbigt träningspass med Ewa. Och när jag skriver rätt så jobbigt så är det en underdrift av stora mått. Under tiden var det inte så farligt. Men jag har fortfarande väldans muskelvärk idag. Speciellt efter alla pull-ups. 

På kvällen var det middag med jobbkollegor på Gyllene Prag. God mat, men urdålig service. Vänta en timme på förrätten med ursäkten att ostbrickan tar så lång tid att sätta ihop känns inte helt ok.

Efter middag gick jag för att träffa Ewa för ett (eller två) glas Prosecco. Och en pizza. Det var så väldigt trevligt att klockan hann bli efter två innan jag satte mig i taxi hem.

Så söndagen var inte min mest produktiva dag. Jag lagade mat. Och hämtade Micke efter hans 34km lopp. Resten av dagen låg jag på soffan med Simone och tittade på film. Och sov.

bra frågor

idag i bilen på väg till förskolan diskuterade jag och Simone komplicerade saker såsom:

Hur vet magen att det är dags för bebisen att komma ut?
Varför måste man vara hos doktorn för att föda en bebis?
Tar det lång tid?
Hur kommer bebisen ut ur magen?
Hur kommer bebisen in?

Hon har även mer komplicerade frågor, som:

Hur kommer det sig att dagarna är kortare på vintern än på sommaren?
Varför ser stjärnorna så små ut när du säger att de är jättestora?
Varför ser Smurfar inte ut som människor?

Livet är fullt av under.

bara för att komma in i skrivrutinen

katastrofväder hela helgen. Snöblandat regn på lördag morgonpromenad. Och sen orkan på kvällen. Det hade varit lite mäktigt att åka ner till havet för att titta på stormen. Men det var nästan lite för läskigt.
Hade nån viss tanke på att rensa i källaren. Men Micke blev förkyld. Och jag Simone åkte till Grimmered för lite kärlek. Så lördagen bara flög iväg utan att knappt varit hemma.

Söndag promenad kryllade av avbrutna träd och knäckta grenar. Jag vågade mig inte in i skogen, men det såg ut som plockepinn. Får nog dröja nån vecka innan jag börjar med skogspromenader igen, så att allting får tid att falla ner.

Annars tränat, slappat, föräldrar har varit och hälsat på för att beundra bokhyllan, och jag och Simone har varit på Nosework med Spiken. Mycket roligt.

Som vanligt för kort helg.

Mickes Paleosatsning går riktigt bra.
Från och med första januari. Typ. Är det paleokost som gäller. Och hittills är den allra största behållningen för mig alla de hackade frukterna och grönsakerna som Micke förbereder till varje måltid. Jag som kämpat med att införa grönsaker under hur lång tid som helst. Och så gick det så lätt. Vi äter mängder. Än så länge märker jag ingen annan skillnad med Paleo jämfört med annan kost. Kanske lite svårare att hålla sig mätt. Men jag tror det kan vara en vanesak. Hursomhelst så ska vi testa i iallafall tre månader. Få se om ett par veckor till.

kanske något att ha hemma?

Jag var och tränade på lunchen i lokalen i Torslanda. Och upptäckte att där finns, förutom speglar i omklädningsrummet i vanlig ordning, även speglar i duscharna. Och inte några små ansiktsspeglar. Utan riktiga stora helfigursspeglar. Inne i duschen.

Jag antar att poängen är att beundra sin vältränade nakna kropp efter ett hårt träningspass. Eller kanske snarare sina celluliter i de flestas fall. Men jag vet inte. Är ännu inte helt övertygad om hur bekvämt det känns att tapetsera väggarna inne i offentliga dushar med speglar.

resolutions

Jag brukar tänka att jag inte tror på nyårslöften. Och således inte göra allt för många. Kanske för att jag aldrig lyckas hålla dem och då kan jag lika gärna låta bli.
Men generellt så tycker jag väldigt mycket om ett årsskifte. Det känns nytt, fullt med möjligheter, löften om nya spännande saker, läge att förändra någonting, förbättra någonting annat. Helt enkelt en alldeles giltig nystart. Så även om jag inte har några fasta nyårslöften har jag lite saker som jag tänkt försöka inkorporera i mitt liv 2015.
Så utan inbördes ordning

• Släppa på lite måsten. Alltså inte komma hem från jobbet och känna mig stressad över stök eller obäddade sängar. Leder inte till att jag blir glad eller Micke blir glad eller att sängen blir bäddad. Helt onödigt. Släpp det.
• Bli bättre på att säga ja till sådant som är roligt. Och bättre på att säga nej till sådant som inte är det.
• Försöka fånga mer roligheter i vardagen. Gäster som kommer på mat, nån familjetradition som alla tycker är roligt, inte tänka att dagen är över när jag kommer hem från jobbet.
• Sätta upp mer konkreta träningsmål => hittills har jag: lära mig stå på händer fritt i ett rum. Kunna göra 6 pull-ups innan Juli. Samt hitta tillbaka till löpningen.
• Och yoga såklart. Massor av yoga. Får mig att må bra i alla lägen.
• Försöka införa date night. Hitta barn/hundvakt en gång i veckan/varannan vecka (eller vad som är sannolikt) och hitta på någonting tillsammans med Micke. Bio, gå ut och äta, träna tillsammans. Behöver inte vara en helkväll. Ett par timmar räcker. Men, do it. Helst kanske dela på initiativen. Jag hittar på någonting ena veckan, Micke någonting andra.

På det stora hela så tror jag det räcker. Detaljerna kan finslipas, kanterna putsas. Men jag vill helt enkelt satsa på att ha mer roligt, mer livskvalitet (och mer pengar)

2014; en recap

2014 har varit ett väldigt trögt bloggår. Jag har nog skrivit en tredjedel av inlägg mot vad jag har brukat göra föregående år. Men så är det ibland.

Men trots detta måste jag ju fortsätta traditionen av en årssammanställning.

Så here goes:

Januari var jag och Simone ensamma hemma mycket då Micke tillbringade två veckor på raken i Kiruna. Det var kallt och snöigt och Simone åkte kälke första gången. Annars kom vår nya superbekväma säng. Och Simone sov ensam i sitt rum för första gången i sitt liv.

Jag och Simone bodde på Grimmered några dagar. Vi åkte till Amundön



Och till Fiskebäck

Februari började med en magsjukeepidemi för hela familjen. Inte så roligt. Nåt som var roligt däremot var att vi åkte till Hemsedal för att åka skidor. Fantastiskt kul, även om det inte blev så mycket åkt för min del, då det var mest häng i barnbacken. Vi bråkade mycket med Simone gällande kläder. Hon tyckte klänning och linne (mitt i vintern) vi tyckte nej. Idag kan jag knappt förstå varför vi lade så mycket energi på de bråken.

Jag fyllde 36 och såg ut så här

Simone var väldigt skeptisk till skidor först. Sen kunde hon nästan åka själv.
 

Mars börjar med många sjukdomar. Jag är sjuk, Simone är sjuk, Micke är bortrest. En jobbig period. Även här bråkar vi mycket om kläder. En dag nästan helt spontant råkar vi köpa en lägenhet. Efter några slentrianvisningar går jag på en som känns rätt. Vi lägger bud. Och får lägenheten. Mitt i lägenhetsstöket åker vi en helg till Stockholm. Mest för att Micke jobbar där några dagar och vi hakar på. Mycket roligt med hotell och häng hos Maria och Davis. Annars börjar vi packa och visningsstäda. Sjukt jobbigt. Ännu jobbigare att till första visningen kommer exakt ingen.

Simone och Tuva leker mycket bra tillsammans

Lägenheten sylad för dyra pengar

April ännu ingen lägenhet såld. Jag känner mig som att allting går fel. Vi kan inte packa. Vi kan inte flytta. Vi kan inte börja fixa nåt i den nya lägenheten. Allt ligger på is. Simone fyller år och vi har vuxenkalas (till Simones stora besvikelse). Vi är hemma över påsk, träffar Maria och David och Tuva igen. Och packar lite till. Våren börjar långsamt komma. I slutet på April firar vi först Dags femtiofödelsedag på Styrsö. Varmt och somrigt och roligt. Dagen efter åker jag till Warszawa på jobb och därifrån tar jag en tur till Kraków för att hälsa på mormor

Fortfarande för kallt för att äta utomhus

Fyra år nu

Finmiddag på gammalt hotell

Vi träffar Alice, Carolina och Roger i Botaniska

Och jag hänger lite med mormor

Maj börjar vi måla den nya lägenheten. Det är ett väldigt körande med färg, material och grejer hela tiden. Micke har vid den här tiden blivit sjukskriven för utmattningsdepression och jag får dra stora delar va lasset själv. Så det blir en hel del grejer. Vi går och klättrar, tränar inför Göteborgsvarvet, springer Göteborgsvarvet, grejar med lägenheten och känner oss allt mer desperata. Sen åker vi till Kanada för bröllop.

Simone och Rosalinn var mycket bra på klätterväggarna

Micke gjorde ett premiärdopp. Simone doppade en premiärtå

Juni, en mycket händelserik månad. Slutet på Maj och början på Juni spenderades i Kanada. En mycket rolig resa med bröllop i Ottawa, häng med kusiner, sysslingar och diverse andra släktingar. Micke spontansprang Ottawa Half Marathon och vi var rätt trötta. Sen roadtrip österut med valsafari, besök i Quebec City och allmänt turistande. Mycket mycket roligt. Hemma i mitten av Juni. Vi firade midsommar, Micke åkte till Stockholm. Jag ordnade ytterligare två visningar utan lycka. Vi bestämde oss ändå för att flytta, utan att ha sålt. Men, veckan efter flytten. 24 Juni, lyckades vi äntligen få lägenheten såld. Efter tre månaders kämpande. En utbrändhet. Tonvis med onödiga blombuketter och stress. Äntligen var det dags att titta framåt.

Simone var en skeptisk blomsterflicka

Jag hade fått låna Ewas mycket vackra klänning 



Vi åkte till kylan på valsafari. Och jaaa, vi såg valar
 



Sen åkte vi till North Hately för lite slappning

väl hemma firade vi midsommar på Grimmered. Och sålde lägenheten

Juli ägnas åt att bo in sig i lägenheten. Jag älskar den mer och mer för varje dag. Det är fint väder i Göteborg och jag jobbar. Några dagar jobb i Warwick, England. Mycket fint ställe.

Shakespeares stad.

Augusti blev en händelserik månad. Jag hade två veckor semester. Dessa spenderade vi i Nordnorge. Först Tromsö med Christoffer Jespersen sen Kirkenes med Kristoffer, Mickes kompis. Det var en spännande och intressant resa. Om en kanske inte så utvilande. Väl hemma så spontanköpte (typ) vi en hund. Och jag, Simone och mamma åkte till Kraków.

Koncentration i Tromsö

Mycket fint

Vi hängde vid Barents hav

som sagt, dramatiskt

Vår nya hund

Krakow var varmt och somrigt, äntligen

Mormor följde med på promenad ett par gånger

September var en riktigt bra månad. Vi hämtade hunden, vädret ändrades till somrigt och vi var ute i skogen och promenerade alla tre mycket mer än jag kände att vi hade gjort nånsin förut. Micke började må mycket bättre, vi firade femårig bröllopsdag på Thörnströms. Och jag var oerhört nöjd med att gå ut och promenera före jobbet. Även om innebar lite stress också.

Fantastisk god mat

Vattenlek på Grimmered

Vi upptäckte Rådasjön

och var glada över att ha en liten trädgård

Oktober börjar med brittsommar. Jag åker motorcykel till kontoret nästan varje dag. Och promenerar mycket med hunden. Tycker att livskvaliteten har ökat väldigt mycket. Vi är sociala hos Carolina och Roger, Anna och Therese och på Grimmered. Vi åker på skördefest på Tjolöholm och känner oss allmänt nöjda med livet. Tills slutet på månaden då det börjar hällregna och vägrar sluta.

Det är väldigt vackra dagar

Simone rider för första gången

och vi  har en trevlig hummermiddag på Grimmered

November är en rätt deprimerande månad. Det regnar mest hela tiden och är nästan infernaliskt mörkt. Simone klagar på att hon inte sett solen på flera år och jag håller med henne. Hundpromenaderna gör att vi får lite dagsljus i alla fall. Halloween som vi firar med Ewa och Sammi visar sig bli en av de få ljuspunkterna i November. Och hunden växer.

Delsjön har blivit som ett andra hem.

December sista månaden. Allt är blött och kallt mest hela tiden. Vi börjar jobba lite på bokhyllan och jag märker att jag knappt fotar eller bloggar längre. Känns mycket tråkigt. Pappa fyller år och vi firar på Grimmered. Julen har vi hemma hos oss och även nyårsfesten. Efteråt är jag så trött så att en vecka till semester känns fantastiskt. Vi avslutar bokhyllan dagen innan julafton och jag är supernöjd.  Det har varit ett händelserikt år med mycket roligheter och en hel del jobbigheter. Jag känner mig beredd att gå vidare.

Pappa fyllde år

Julafton på Sankt Sigfrid

Jultomten och hjälpredan

Preciiiis vad jag önskade mig

Sen åkte vi för en till julafton med Mickes föräldrar

Och det kom äntligen lite snö (som smälte bort tre dagar senare)