en lång väg

igår blev det äntligen tillfälle att träffa Maria och hennes Tuva. Av en fantastisk slump har vi fått våra bebisar med några dagars mellanrum. Vi diskuterade det igår. Från gymnasiets oansvariga galet roliga festande tillvaro har vi kommit ganska långt. Även om vi, trots alla vuxenattributen, känner oss relativt unga och ovuxna fortfarande. Något att vara glad över skulle jag tro. Hoppas känslan håller i sig.

Vi konstaterade att vi har mer eller mindre samma känsla för moderskapet. Att det är mycket jobbigare än man trodde, att saker inte blir riktigt som planerat och att det emellanåt är jätteskönt att hänga tvätt eller tvätta toaletten bara man får lämna ifrån sig bebisen lite. Men att de samtidigt är sjukt söta och ett leende uppväger det mest.

Vädret var rätt så uselt igår. Kallt med blandade störtskurar. Trots detta lyckades vi med en lång promenad och en lång uteserveringsomgång.

På väg upp till Skansen Kronan

Maria och jag

Bebisfika

Lilla Tuva

Lilla Simone med pappa

Vi blev rätt så dränkta


de flesta bilder tagna av Micke, två tagna av mig