söndag 4 november 2007

tacka och ta emot

Jag köpte mat idag på Thaistället runt hörntet från lägenheten. Stället drivs av en hel familj från Thailand, mamma, pappa, barn, mormor, morfar och ett gäng andra oidentifierade släktingar. Ingen talar svenska. Jag tycker det är helt fantastiskt att kunna driva en restaurang, som faktiskt verkar gå bra, utan att förstå ett ord av vad gästerna beställer.

Före mig så var det ett par som fick två helt andra rätter än vad de hade beställt. Det märktes fort att något inte stod rätt till. De öppnade paketet, sniffade på innehållet, konsluterade med varandra, tittade lite frågande på mormor som stod bakom kassan som tittade tillbaka helt uttryckslöst. Till slut frågade de: - är det här verklign xxx? (vad de nu beställde) och mormor bakom kassan säger att: -nej det här är yyy mycket godare ta det istället.
Och nu kommer det som jag tycker är allra mest intressant. Paret ser klart missnöjda ut, de ville ju ha sina nudlar med kyckling inte ris med tofu som de fick istället. Men de accepterar, tackar, betalar och går!?

Varför? Hur kommer det sig att de nöjer sig med någonting som uppenbart inte var vad de ville ha från början? Varför betalar de utan att kräva rabatt? Hur mycket skulle de kunna svälja utan att protestera?
Detta är ett ytterst intessant fenomen som jag har observerat vid många olika tillfällen. Anledningen till att denna restaurangen går så bra (förutom att de faktiskt har väldigt god mat) är att svenskar inte vågar att säga emot.

De låter sig luras överallt, på bilverkstäder, bensinstationer, restauranger hotell you name it. -Jaha så det kostade 100 spänn mer än vad du sa från början, inga problem jag förstår. Nähä så jag kan inte få den maten jag beställde, lungt jag äter nåt annat istället. Men alltså, vill du verkligen att jag ska äta bajs, ok visst jag gör väl det.

Istället så går de därifrån, känner sig orättvist behandlande, mumlar någonting om korkade blattar, men sväljer och tackar när tillfället ges att protestera.

Vad hände när jag fick min mat?
Jag gick hem, öppnade påsen, märkte att det var fel, och åt upp alltihop...

1 kommentar:

Mikael sa...

Visst är sverige fantastiskt?
Eller är det bara sverige? kanske är det bara sverige där det i kulturen förväntas av dig att du inte ska ställa till besvär.
Jante lagen är ju välkänd, så så är det nog. Lite lustigt är det ändå. Och att affärer kan överleva och tilochmed lyckas bra med hjälp av detta.
Jag är lite nyfiken på vad detta har för psykidka bieffekter. Var tar Svensken ut sina tillkortakommanden. I politiken, i spriten, på frugan, på internet? Var den uppdämda frustrationen av att inte ta plats vägen?