Note to self

Att använda bebisen som väckarklocka när man ska till jobbet funkar inte.

Men på helgen.
En helt annan femma.

Lätt att säga

När man i över en timme inte lyckats söva en hysteriskt skrikande bebis. När gråten tränger genom märg och ben och väggar. Och sen bebisen ligger och snyftar i sömnen så det skär i hjärtat. Då kan man tycka att alla de som kommer med så kallade välmenande råd om att "det är bara att anpassa sig till situationen" "vad du har blivit tråkig sen ni fick barn" "våra kompisar hittar minsann på saker hela tiden" kan dra något gammalt över sig.

Jag vill inte anpassa mig till situationen. Jag vill bara få sova mer än fyra timmar i sträck. Och ha en bebis som inte snyftar av ledsnad i sömnen. 

Hur tänkte jag här

Precis kommit tillbaka från årets första joggingtur, eller snarare en första joggingtur på över ett år. Plötsligt känns min anmälan till Göteborgsvarvet inte helt genomtänkt.

jakten på en vardag

vi har seriösa problem med att få ihop vardagen på ett bra sätt. Vilket är lite oroväckande eftersom just nu är ju faktiskt den ena av oss hemma heltid. När båda är tillbaka och jobbar som vanligt så kommer det nog bli betydligt svårare. Förutom standardproblemet om hur man ska få tiden att räcka till (som vi för övrigt hade pre-bebis också) så finns det en hel räcka med andra grejer som stör. Utan inbördes ordning

• vi misslyckas konstant med att veckohandla. Resultatet är ett allt för stort antal pizzor, färdigpastor och mackor vid fel tillfällen. Inhandlade i den dyraste mataffären i kvarteret. Till oss då. Sim får of course lyxigt hemlagad mat sex gånger om dagen.
• förlängning av ovanstående misslyckande är bristen på lagad mat i hushållet. Resultatet, se ovan. Eller hunger.
• vi misslyckas att städa lägenheten på utsatt dag. Resultatet, förutom ett växande antal av allt mer aggressiva dammråttor, är en grinig anna och en smutsig bebis.
• totalt misslyckande i att fixa färdigt grejer i lägenheten. Typ Sims rum, vårat sovrum, köket, hallen, badrummet. Hmmm. I princip alla rum har nån form av plan som vi har tänkt att vi ska göra. Nån gång. Nån annan gång...
• "egentid" eller "tillsammans utan bebis tid" Eftersom vi hela tiden känner att allting ovan borde göras först, så blir egentiden eller tillsammanstiden aldrig av.

Sen har jag ett gäng personliga vardagsmisslyckanden:

 

• träning
• träning
• träning
• jag vill så gärna träna. Jag går och tränar på morgonen och är en total zombie resten av dagen. Jag går och tränar på kvällen och får dåligt samvete över att jag misslyckas med att träffa min bebis, umgås med min man och fylla alla andra traditionella roller.

Men nu har vi hittat en lösning. Ett sätt som helt magiskt kommer lösa alla våra problem.

 

Vi ska...

 

"trumvirvel"

 

köpa en kalender. En ful väggkalender som man hänger på väl synlig plats i köket och i vilken vi ska skriva upp allting som ska göras och när det ska göras.

Sen ska vi bara följa det.

 

Men det är en helt annan femma.

 

 

 

Inga problem alls

min första VAB eller kanske VAV

micke har blivit sjuk och jag ägnar mig åt vård av vårdnadshavare. Eller kanske inte riktigt vård, eftersom jag åkte från jobbet i måndags, packade ihop Sim och rymde till mina föräldrar. Men med tanke att Micke verkar ha vinterkräksjukan så kändes det som att hålla sig så långt borta från honom som möjligt var den bästa lösningen. Nu har det gått två nätter och nästan tre dagar och jag och Sim kommer packa ihop oss för att åka hem igen. Det har gått över förväntan bra, även om jag saknar Micke en hel del. Men fördelen är att jag känner mig lite avundsjuk på Mickes pappaledighet. Hon är ju en helt annan bebis nu än hon var när jag hade henne. Rolig och söt (visste jag redan), leker långa perioder själv på golvet (tyvärr fick jag passa på att jobba dessa perioder, men ändå, jag ser möjligheter), hon kan kommunicera på ett helt annat plan, även om ordförådet fortfarande är något begränsat (obefintligt) och man behöver inte amma var femte minut och är således inte fastkedjad vid Top Model. Jag kan helt enkelt rekommendera alla mammor att ta ut pappaledighet istället.

Andra fördelar med pappaledighet när jag ändå är inne på ämnet:
* Man har jobbat ett tag och börjat längta lite efter att vara hemma
* Man vet när ledigheten börjar
* Ledigheten börjar inte med värkar, vatten som går eller en jobbig förlossning
* Man har hunnit lära sig hur man tar hand om ett barn
* Man ammar inte
* Man har inte en förlossningstrasig kropp
* Man blir sedd lite som en jämställdhetshjälte och en Riktigt God Förälder

Sen så finns det en hel drös med mindre bra grejer (men dem lämnar jag till den pappalediga föräldern att kommunicera om)

Och mammaledighet var rätt nice också

oftast..

Första ord

De första orden vi märker att Sim verkligen förstår är puss och tack.

Jag hoppas det betyder att vi har ett kärleksfullt och artigt hushåll. Inte att vi tackar varandra för pussar.

mormor

jag tycker så mycket om att lyssna på när mormor pratar
hon berättar så fint ur sin barndom
så fina historier
och hemska historier
så glada
och tunga,
om kriget,
om sommarloven på landet
om hur de fiskade med händerna ur bäcken, hur hennes mormor aldrig gick ut utan parasoll för att inte riskera att få fräknar
om hur man bakade stora stora bröd i stora vedeldade ugnar och hur det luktade och hur smöret smälte på den allra första mackan
om hur bäcken svämmade över och hon smög ut mitt i natten för att titta
om en hemlig balklänning som hon provade i smyg, om ett bord som gick sönder och hur det brottet doldes.
Om kören, som sjöng så vackert i kyrkan, fastän mässan var lång och bänkarna som man satt på hårda och obekväma
Om hur det var
när tyskarna kom
när man fick gå hemifrån
utan någonting
med kläderna som fanns på kroppen, barfota för det var en varm sommar
varmaste nånsin
utan att veta ifall man alls fick komma tillbaka
och att det blev kallt
så kallt med massor av snö
och man fortfarande bara hade de kläderna som man hade haft när man lämnat sitt hem
där för en evighet sedan mitt i sommaren
och inga skor för det var en varm sommar, varmaste nånsin
då när stridsvagnarna började åka på gatorna
Hur man levde, överlevde den tiden
hur allting blev normalt mitt i det onormala
hur en tonåring fortfarande är en tonåring fast det är krig.
Hon berättade om biobesök som var farliga och dumma men just då
hur rätt det kändes
Om hur man gick i skolan i hemlighet
maskerat som en fika med dukat bord och allt
Om cykelturer på sommaren
och promenader på vintern
och att livet var fint trots allt då och då
att det fanns vänner och pojkar och känslor även då
Hon berättar om en farbror som dog långt bort i ett lerigt dike
ett skott i nacken med taggtrådsbakbundna händer
Om hur man träffar kärleken och hur den tar slut och hur livet däremellan är så tungt tungt men också så fint
Det är ihopblandade historer, dimmiga personer, suddiga tidslinjer
men ögonblicken är så klara, så tydliga, att man nästan kan känna lukten
Och jag tycker det är så synd, att det inte kommer finnas kvar, att det inte finns dokumenterat, nedskrivet, fotograferat
Att det inte kommer bli ihågkommet
Så mycket liv, så mycket minnen
nästan nästan bortglömda

bright shiny morning

det är tur att man inte baserar sitt förhållande på vad som utspelar sig klockan halv sju lördag morgon.

Bebis: Uähh uähh uaah
Båda föräldrarna är full upptagna med att låtsas sova. 
Bebis: Gnäll gnäll. Lek med mig, plocka upp mig, gnäll gnäll
Jag: Tar du henne?
Micke: Mummel mummel snark
Jag: Jag går faktiskt upp varje dag till jobbet, jag behöver sova.
Micke: mummel mummel, ok jag går upp.
Vänder sig om och somnar om. 
Jag: Hallå?
Micke: snark snark.
Jag: Mummel mummel. Alla är trötta här, speciellt jag, suck it up och gå upp.
Tysnad 
Jag: Djup suck,
och ok, jag går upp, plockar med mig bebis, går till köket. Byta blöjor, sätta på kläder på bebisen, sätta på kaffe, dricka kaffe. Dricka mer kaffe. Och lite till. Mmmm kaffe.
Jag efter en timme och ett gäng kaffekoppar senare: Kvitter kvitter, älskling dags att gå upp, kvitter kvitter, visst var det trevligt att du fick sovmorgon idag...?

date date datelidatelidate

micke och jag var på dejt igår. Det var fint. Vi lämnade Sim med anna och smög iväg efter lite vinkande till dem där de satt och lekte på golvet i det halvfärdig (eller knappt påbörjade) barnrummet. Vi gick inte långt, tvärs över gatan, till Italienaren. Och egentligen, enligt vanlig restaurangstandard, var det ingen bra. Stället hade precis öppnat för kvällen. De ville inte göra pizza med fyra ostar till mig för att ugnen inte var varm, kranvattnet kostade fem kronor och maten dröjde över fyrtio minuter trots att jag avstod från pizzan. Men ändå. En dejt. Med min man. Nästan som på film. Vi satt där i stearinljusets sken (belysningen funkade inte så bra) och pratade till punkt båda två. Utan avbrott, utan gröt som skulle torkas av från ögonbryn och golv, utan att klappa händerna eller vinka till varandra mitt i en konversation eller plocka upp leksaker från golvet. Utan stress (nästan). Några små små funderingsnålar på hur det gick där hemma, men knappt något. Vi var ju på andra sidan gatan for fucks sake. Någon måtta får det vara. Vi pratade jobb, och framtid, och relationer. Om resor som vi gjort och resor vi vill göra. Och lite lite om barnet där hemma. Sen gick vi hem. Hand i hand tillbaka till gröten och stöket och varma bebispussar.

can you feel the löööv

jag fick en puss av Sim idag
en riktig puss
inte så som när jag gör en pussattack på henne
utan hon lutade sig framåt
försiktigt
försiktigt
öppnade munnen stort
och pussade mig
det var så fint att jag nästan dog
och sen gjorde hon det igen

why's that?

precis när man lånat "Sova hela natten" boken på biblioteket. Precis när man är så trött att kaffe inte har någon effekt längre. När ögonen gör ont och huden känns öm. Precis då. Då sover bebisen nästan hela natten.

för att inte glömma att livet inte bara är jättekul

helgen då
Passerade tyvärr alldeles för snabbt och i ett töcken av trötthet.
Ledig dag i Torsdags. Ägnades åt att hjälpa Josefin att flytta tvärs över gatan, käka flyttpizza och slappa. Och vi har äntligen avfrostat frysen. Efter tre månaders pipande gjorde vi slag i saken. Det rann ut flera liter vatten på golvet.

Fredag dag. Jobb, jobb, jobb. Hemma sent och äta middag med Micke och Rikard.
Fredag natt. Oh My God! Sim vaknade klockan 1 på natten och skrek argt i nästan tre timmar. Jag försökte allt. Buffa, vibrera, sjunga, ignorera, slurka. Ingenting hjälpte. Hon var såå förbannad. Försökte klättra ut ur sängen, sätta sig upp, vrida sig runt, lägga sig upp och ner. Ingneting var bra, livet var skit. Till slut fick jag se mig själv besegrad och be Micke ta över rodret. Han plockade upp henne och visade att alla sov och att vara vaken var tråkigt. Det verkade funka för hon somnade inom en timme. Men vi var båda två rätt så mycket zombies dagen efter. Kaffe är en himla bra uppfinning.

Lördag gjorde vi inte många knop. Sova på förmiddagen. Hänga på Grimmered på eftermiddagen. All snö har regnat bort och hela stan besår av sjöar. Jag överväger att köpa ett par gummistövlar.

Söndag lite mer aktiva. Städa lägenheten. Slappa. Syster på besök.

Och nu är det äntligen Månadag. Yeah, right. Längtar redan till helgen.

För övrigt så har jag ätit extremt dåligt den senaste tiden. Pizzor, pastor, mackor, äckliga baguetter, vaniljyoughurt med startmüsli och choklad med för lite kakaoprocent. Funkar ett tag, lite då och då, men nu känner jag att jag börjar hamna i en ond cirkel.

new love

jag har, på Mickes inrådan och säkert sist av alla, köpt Spotify.

Oh my vad det är roligt. Än så länge drunknar jag i nostalgiträsket. Jag kommer på en låt som jag lyssnade på back in the days, sen en till, sen en till, och en till.... Och det är så bra! Och gör mig glad! Jag har glömt av hur mycket jag tycker om att lyssna på musik. Kollar man spellistan hittils så kan man tro att jag är en gammal dinosaurie, men jag hoppas, att efter ha tillfredställt min nostalgiådra, jag kommer jaga och hitta ny bra musik.

Och för övrigt, att skapa spellistor i Spotify är nästan lika roligt som att göra blandband

den ständiga frågan

det där med sömn alltså. Varför är det så svårt. Varför kan vissa i det här hushållet inte förstå att det är så mycket skönare att sova en hel natt och vakna pigg och utvilad. I motsats till att vakna och skrika ett par timmar någongång vid tvåtiden för att sen somna sittande vid frukosten.

Man kan lugnt säga att jag har druckit mycket kaffe idag.

Och för övrigt så har vi flyttat ut Sim från vårat sovrum till hennes eget rum. Jag kan för första gången på nio månader ligga och läsa i sängen. För att inte tala om andra saker man kan göra i sängen.