Bloggar från mobilen

Vari sjuk två dagar. Så vi kom inte riktigt iväg när vi skulle. Antar att det var all spänning med bröllop och mc kort som släppte. Jag klarade kortet iallafall. Så djävla skönt! Igår kom vi dock iväg sent på eftermiddagen, 5 timmars körning till Bergslagen. Nice att vara på väg. I morse så ville inte bilen starta, jag anar att det kan bli en spännande resa om bilen vägrar starta varje dag.

Update lite senare.

Bilen startade till slut o vi kom iväg. Först till Mora för att hälsa på Laila o Mats, Mickes föräldrars vänner. Vi fick mackor o kaffe. Har inte ätit hönekasmackor på evigheter. Grymt gott. Sen skulle vi till Orsa björnpark, men missade tyärr att insläppet var mycket tidigare, så inga björnar idag. Kanske på hemväg.

all wrong

Dagens mc lektion var djupt frustrerande. Jag tycker jag försöker göra mitt bästa hela tiden. Försöker tänka på alla dessa tusentals saker som man måste tänka på. Men ändå blir det inte helt rätt.
Dagens anmärkningar:
1) Glömde blinka när jag körde ut från en vägkant (ett tillfälle)
2) Bromsade till i en kurva (ett tillfälle)
3) Ligger lite för mycket på vänster halva av vägen när jag kör rakt fram (två tillfällen)
4) Körde lite för långsamt på en rekommenderad 30 väg. Hade kunnat köra snabbare än 30.
5) Körde lite för långsamt precis innan en rondell på en 50 väg.

Argh!!! Hur ska jag kunna klara uppkörningen på detta viset. Och då har jag inte ens nämnt manöverbanan här.

Och det värsta med manöverbanan kommer att bli att jag kommer att köra upp med en het ny MC. Den jag är van vid har en tjej krashat med så den är helt oanvändbar. Kommer vara helt sjukt nervös.

det där med röster

Hörde en intervju på P3 i morse med en man som jobbade som livvakt. Han hade en väldigt djup, lite skrovlig basröst. En rätt så imponerande manlig röst. För två dagar sedan var det en intervju med någon som jobbade som kriminaltekniker. Samma fenomen där. En mörk bärande rätt så sexig röst. Vad är grejen med rösten? Är det så att om man har en djup manlig röst så söker man sig medvetet eller omedvetet till häftiga manliga yrken. Eller får man en manlig röst av att jobba med yrken som betraktas om mer macho? Frågorna hopar sig.

filmer att längta till

Om en resande teatergrupp som har slutit en pakt med djävulen. De låter sin publik gå igenom en magisk spegel där de får uppleva sina fantasier. Heath Leger dog innan inspelningen var klar. Så Colin Farell och Johnny Depp hoppar in istället. Terry Gilliam regisserar.

Tim Burtons "Alice in Wonderland. Johnny Depp och Helena Bonham Carter. Of course. Tror i och för sig att denna kommer 2010 först tyvärr.

Wes Andersons filmatisering av en av min favorit barndomsförfattare, Roald Dahls bok Fantastic Mr Fox. Inte en av mina absoluta favoriter bland hans böcker, men helt klart nåt att se fram emot.

almost to much

Var förbi vår bröllopslokal för ett sista, eller kanske ett nästsista möte. Det känns som väldigt mycket faller på plats och det enda stora som är kvar att göra är bordsplaceringsskyltarna. Dock så är verkligen så gott som varje dag fram till bröllopet inbokad med olika bröllopsaktiviteter. Det är träff med prästen med fotografen med frisören och vid närmare eftertanke har jag inte fixat någon bukett ännu. Vi har ännu inte tränat på att dansa och min klänning är inte klar. Det är tur att man bara gifter sig en gång. Skilsmässa blir avskräckande om man tänker på hela bröllopsprocessen. Jag är fortfarande lite orolig att folk ska ha det tråkigt, men det börjar släppa lite, eller kanske skifta mot att vara nervös för själva proceduren i kyrkan.

relaxing walls

Tystand i en vecka nu. Har inte riktigt känt mig motiverad att skriva något även om jag inte saknat händelser att skriva om.

Och igår var ingen rolig dag.
Möttes av ett meddelande i min inbox ”diplomacy is not your strongest virtue” från Jean-Emmanuel, och sen gick det bara utför resten av dagen. Enda ljuspunkten var klättringen efter jobbet. Det har äntligen slutat regna och blivit riktigt varmt. Det känns så otroligt lugnade att komma ut i skogen, till bergen efter en jobbig dag på kontoret. Jag måste verkligen släppa all jobbstress och bekymmer och bara fokusera på det jag gör.
Idag blir det mer klättring. Kanske vågar jag leda spagaten.

sitting on the fence

det går inte så bra för mig att komma i bröllopsform. Jag har mer eller mindre slappat sen vi kom hem från Prag. Och ätit choklad och kebab och pizzor och till och med chips. Bad anna. Jag lämnade in min klänning för att få den insydd igår. Så jag får inte bli tjockare nu, då kommer jag inte kunna andas på festen. Det hade gjort festen lite tråkig.

Vi var och pratade med Håkan igår. Han var mer eller mindre som jag kom ihåg honom. Bara lite rundare och lite bullrigare. Ett konstigt yrke det där. Att vara präst. Man får verkligen uppleva alla spektra av livet. Håkan berättade att han satt på en kvinnas dödsbädd igår och idag skulle han hålla en vigsel, samma vecka en begravning och ett dop. Jag vet inte om det gör en till en mer öppen person när man får se människors alla skeden i livet från födelse och död, det borde göra det. Kanske göra en lite mer ödmjuk, eller så känns livet bara meningslöst. Men det är sannolikt då man behöver en gud och en tro.

Jag har vissa problem med min tro. Vissa problem att ärligt med hjärtat svara ja på de frågor som ställs. Men samtidigt har jag vissa problem att bara släppa det hela och vara ateist. Jag sitter på staketet och väger. Undrar om man gör sitt bästa om man kan svara att man ärligt är agnostiker.