fredag 5 februari 2010

stanna hemma

såg det här inlägget i Expressen om vår nya EU minister Birgitta Ohlsson. Det handlar om att Birgitta bör stanna hemma bara för att hon är gravid. Och att det är en katastrof mot Birgittas barn, alla kvinnor och hela borgeligheten om hon Åker till Bryssel.
Saxat från artikeln.

"Mina båda döttrar har jag absolut inte uppmuntrat att lämna sitt kvinnokön för att bli generaldirektörer eller styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Efter det att jag hade startat mässan Kvinnor Kan stod det helt klart för mig, att vi kvinnor inte ska lämna våra hem överhuvudtaget. Ska vi göra något så skall vi göra det med vårt hem som bas.
Birgitta Ohlssons beslut att tacka ja till jobbet som EU-minister är inget annat än tragiskt. Hon är inte bara en farlig förebild. Hon visar också att hon inte har förstått något om sig själv, om livet och vad det innebär att bli förälder."

det är faktiskt sorgligt.
Och tydligen håller många andra med. Mer kritik från KD gubbar

"- Om min fru varit i den situationen hade hon inte gjort det, och jag skulle ha hållit med henne, säger Kjell Eldensjö, riksdagsman (KD)."

What the fuck

torsdag 4 februari 2010

hur gör man

Nu har jag inte fått veta vem ska bli min ersättare ännu eller när den personen dyker upp. Men jag har i alla fall försökt sammanställa en lista på vad jag gör på dagarna, för att underlätta lite för alla inblandade. Och upptäckt att det är mycket svårare än jag trodde. Först och främst om jag bara skriver ner de återkommande sakerna, sådana som jag gör varje månad eller kvartal så blir det pinsamt lite. Slutsatsen måste vara att jag inte har några riktigt fasta arbetsuppgifter som jag konkret kan överlämna. Således så antingen sitter jag och surfar hela dagarna eller så har jag bara ad hoc uppgifter som är sällan likadana. Och eftersom jag surfar lite sporadiskt och oftast på lunchrasten så måste det vara alternativ nummer två. Och om man bara ägnar hela dagarna åt att lösa plötsligt uppkomna problem, analyser på siffror som förändrar sig varje månad, utveckling av rapporter, prata i telefon med olika länder, svara på mail med mera hur lämnar man över det till någon på mindre än en månad?

tisdag 2 februari 2010

maybe the feeling's back

För första gången på länge börjar jag tycka att min jobb är roligt och meningsfullt igen. Jag har väldigt länge känt mig extremt omotiverad och avtrubbad på jobbet. Det har känts onödigt att gå dit, onödigt att anstränga sig för att göra det lilla extra förutom absolut krävda minimum. Men nu äntligen känns det som om jag har en riktning och ett mål med vad jag gör. Jag har sjukt mycket att göra, alla är extremt stressade och jag är nöjdare än på flera flera månader. Nästan lite typiskt att jag bara ska jobba en månad till. Fast då har jag i och för sig något positivt att se fram emot och komma tillbaka till.

På väg hem från kontoret

måndag 1 februari 2010

egomänniskor

åkandes till kontoret i morse, precis på Oljevägen stod en ung blond tjej och vinkade. Hon verkade ha problem med sin bil. Jag och Josefin åkte först förbi, vi hann inte stanna i tid och det kom massa bilar bakom oss. Men vi kollade bakåt och det var INGEN som stannade. Folk är så fruktansvärt ohjälpsamma. Så vi u-svängde och körde tillbaka för att kolla vad som hade hänt. Det visade sig att hon hade kört fel, velat vända och fastnat på en isklump. Så Josefin satte sig bakom ratten och jag och tjejen puttade på. Och eftersom det var en Smart så fick vi loss den rätt så snabbt. Men jag tycker verkligen att det konstiga är att ingen stannar. Området här är ju både industriområde och kontorskomplex så det åker rätt mycket folk förbi. Borde vara så att någon kände sig manad att stanna och putta på.

lördag 30 januari 2010

Så här kallt är det idag

Flaska som har legat i bilen

torsdag 28 januari 2010

snårigt

Vi var på möte på försäkringskassan igår. För att lära sig hur det funkar, det där med att vara hemma med barn. Och jag måste säga att mer komplicerat system verkar vara svårt att uppfinna. Jag är helt medveten om att det svenska systemet där man får ca 80 % av lönen plus minus vissa avdrag (och skatt) är väldigt generöst. Speciellt som man faktiskt får vara hemma med betalda dagar i 480 dagar totalt. Men ändå. Hade det inte kunnat utformas enklare. Jag har bara mer frågor ju mer jag försöker sätta mig in i hur det funkar. Tur att det är Mickes uppdrag att sköta allt pappersarbete.

Tillexempel:
Du kan vara hemma massa extra dagar utan att ut någon föräldrapenning. Det är bra, eftersom du sparar dina dagar. Men, statens så kallade jämställdhetsbonus är baserad på antal betalda föräldradagar. Inte på det antal dagar man är hemma. Så om jag är hemma ett år och tar ut alla mina dagar i pengar, och Micke är hemma ett år och inte tar ut alla dagar i pengar så blir det ingen bonus. Och anledningen till att inte ta ut alla dagar är att familjen får högre inkomst genom att den som högre lön tar ut mer betalda dagar.
Du måste ta ut minst fem dagar hela tiden tills barnet är ett år för att behålla den grundlönen som din ersättning baseras på.
Någonting om lägstanivådagar som kan tas ut först efter 180 vanliga dagar.
Och massa massa annat som jag ännu inte riktigt har förstått.

Jag antar att det kommer lösa sig allteftersom. Men sådana som inte kan svenska, eller är dyslektiker, eller rädda för myndigheter. Hur gör de för att förstå?