Dagens näringsintag

Jordgubbar
En halv påse NonStop
Kladdkaka
Kaffe med grädde
Baguett med honung
Mer kaffe

Missade middagen eftersom Sim krävde lite lek i trädgården just då. Men förutom det usla matintaget så var det en mycket trevlig dag. Sim gjorde succse och folk ville kidnappa henne med sig hem.

Nattbebis

Vi har åkt till Linköping för Mickes kusin student. Sim sov hela vägen i bilen och är för tillfället helt ointresserad av att lägga sig. Kan bli en intressant natt.

rock the world

det har varit lite kasst med träningen några dagar nu. Började jättebra, sen åkte Micke iväg och sen blev det helg. Svårt att planera då.
Idag runt lunchtid hade jag en lång konversation med mig själv. Träna, inte träna, träna, hmm... Men jag gick iväg och nu är jag sjukt nöjd.

För övrigt så fick jag en fin komplimang idag.
Fick frågan av en kollega ifall jag sjunger mycket, hon tyckte jag har en fin röst som verkar passa för att sjunga rock.

Yay! Me the rock singer.

Tur att hon aldrig hört mig sjunga.

nästan som sommarlov

vi har hängt på Grimmered i några dagar nu. Sen Torsdag morgon. Och det har blivit bara bättre och bättre. Sim sover som en sten på nätterna, och två timmar på dagarna. Hon älskar vara i trädgården och ute på verandan. Kommer med skorna i högsta hugg hela tiden och blir jättearg varje gång man tar in henne och stänger dörren. Det känns som ett välförtjänt avbrott från jobb och stress. Och jag har ingen lust alls att åka hem, städa lägenheten och ta itu med vardagen. 

Chilla i vagnen

och chilla i parken

Mamma köpte nya skor till Simone. Och en ny klänning. Sim är oerhört stolt över sina nya skor och visar upp dem hela tiden. 

Frukost på verandan

Strandhäng

Och favoritleken. Flyga högt. 

mer solsken idag

shiny happy dag idag. Kort sväng inne på kontoret och sen promenad ute i värmen. Nästan lite för varmt till och med. Bra att vi hade planerat in en dejt med Maria, David och Jonas på Universeum då. Micke och Sim hänger där jämt och ständigt där. Men jag har inte varit ännu. Och det var jätteroligt faktiskt. Simone är oerhört fascinerad av alla djuren. Och jag är rätt säker på att Micke aldrig klappat en kackerlacka. 

Faktiskt finare än man kan tro

Ödlan Valle 

OrmtjusarSim

En majssnok var det. Fin hur som helst.  

Mindre fin. Fast rätt scary

Och så lite trädgårdshäng innan badet på kvällen. Sim tycker det är jättekul att vara ute i trädgården. Även om hon är lite rädd för att gå i gräset. 

Descension day

helgen har börjat, halva kontoret gläds åt långledighet. Medans andra hälften, den hälften där jag jobbar är bittra över beordrad övertid på röd dag. Inte jättekul. Nope. Micke åkte iväg på äventyr igår, så i morse var det bara att packa den miljard saker som Sim behöver för ett par dagar och lämna av henne hos mina föräldrar. För en givande dag på kontoret.
Men men. Vissa av oss hade roligt idag.
De som hade roligt har
gungat,
grävt i sanden,
ridit på leksakshäst,
sprungit (typ) i gräset,
tittat på myror,
lekt med klossar,
badad bubbelbad
och somnat för kvällen på fem minuter.

Jag har jobbat.
Men nu ska jag äta jordgubbar med vispgrädde. Det uppväger nästan allt annat.

Och så sänder jag varma tankar till mina kollegor, som fortfarande sitter kvar på kontoret. Jag ska nog ta ett snack med högsta chefen för någon slags kompensation för dem (och mig)

senast lästa

Precis läst ut Haruki Murakamis fina bok om löpning. Eller om livet. Eller möjligtvis om löpning och livet, eller livet med löpning. Eller ja...

Och den var så bra. Inga hurtiga tips om att gör si eller gör så. Inga pekpinnar, inga måsten, bara en känsla. Om hur man ska hålla sin kropp frisk, och sitt psyke friskt, och hur nära ihoptvinnade dessa två är. Det känns också som en rätt så privat, personlig bok. Skriven i jagform, fint översatt, mjukt mjukt språk.

Inspirationen är total. Jag vill bara knyta på mig löparskorna och ge mig ut och springa. Det uppmuntrande är att Haruki säger att han har både sprungit och skrivit hela livet. Och jag tänker "sjutton också, det är försent för mig". Men i nästa andetag berättar han att han bestämde sig för att skriva sin första bok när han var 33. Och det var då han började springa.

Och jag tänker. Det finns hopp för mig än.