puta madre

en månadagsvkäll måste vara en av de bättre kvällarna i veckan att spendera ute på restaurang. Dagen är generellt så tråkig och långsam den kommer aldrig igång på riktigt efter söndagens söndagsångest, att en middag ute lyser verkligen upp. Speciellt om den spenderas i ett ypperligt trevligt sällskap med fantastiskt god mat.

Jag och Carolina hade en dejt på Puta Madre. Ingen av oss har varit där förut, och jag måste säga att det var grymt bra. En indikation på detta är att vi träffades klockan sex. Och jag inte var hemma förren tio. Hela stället är inrett som en snofsigare bordell i en västernrulle anno sent 1800-tal. Röd heltäckningsmatta, röd böljande sammet i taket och prylar och pryttlar och bilder på väggar och hyllor och stora speglar i guldram. Och mycket stiliga kypare i tidsenliga kläder.

Allt på menyn lät extremt gott och vi hade väldigt svårt att bestämma oss. Jag åt iallafall, klippt från menyn: "Halstrad tonfisk som rullats i svartpeppar och rosépeppar på en bädd av salsa Veracruzana gjord på rostade tomater, oliver, kapris och oregano. Serveras med camotepuré toppad med rostad majs." Och det var den typen av perfekt tillagad tonfisk som är helt rosa och smälter i munnen. Och det jag smakade på Carolinas mat var minst lika gott. Och till efterrätt en stor, stor bit nöttårta. Vi var båda mätta som bollar efter att middagen var slut.

Och förutom grymt bra mat så hade vi fantastiskt trevligt. Prat om barn, karriär, jobb, träning, jämnlikhet, böcker och allt där emellan gjorde att tiden bara swishade förbi. Kan jag ha sådana måndagskvällar lite oftare hade jag nog aldrig haft söndagsångest.

Helgens mobilbilder

har ätit två påsar NonStop den här helgen. Försökt värja mig mot virsuar och förlorat. Städat med hyresföreningen och ätit buffé hos Marco på andra sidan gatan. Slappat i soffan med Simone och slappat i soffan med en sjuk och febrig Micke. Hängt hos föräldrar på Grimmered. Ätit godaste brocolisoppan, ostar och druckit té och massor kaffe. Simone har lärt sig blåsa ut ljus och säga "mumintroll".






- Posted using BlogPress from my iPhone

Konferens

Hela dagen på konferens igår. Mycket bra, mycket intressant, och väldigt trevligt. Speciellt den delen då man sitter i baren och dricker champagne och äter salta pinnar. En obligatorisk del av varje internationell konferens såklart

Såhär, typ, såg jag ut i toalettspegeln. Kan säga att jag var den enda av tjugofem personer som inte hade en svart kavaj. Som vanligt.

Lyssna och titta...



På intressanta (nåja) grafer



- Posted using BlogPress from myr iPhone

en dag med Sim

hemma hela dagen på mitt livs första vab. Jag har haft några tillfällen med vam då Micke har varit sjuk, men aldrig en vab förut. Och det var riktigt nice. Sim är på bättringsvägen och vi hade en trevlig dag tillsammans. Promenad på stan, sova lunch hemma, laga mat, lägga pussel och läsa böcker. Och sen tog dagen slut. Helt galet hur fort det går när man hänger med en aktiv (om en sjuk) Simone. 

Ingredienser till veckans soppa

Sim försökte distrahera mig med kamikatzemoves medan jag lagade mat. 

Banan or not banan

Soppa är inte så lätt att äta själv. Men det går med lite vilja.

alla dessa val

bebis sover och jag vet inte riktigt vad jag ska göra av den där långa ensamma timmen som jag har framför mig

jobba?
sova?
laga mat?
slösurfa?
titta på Top Model?

möjligheterna är oändliga

inte alltid lätt

Det där med VAB alltså. Så himla svårt tycker jag. Självklart vill jag ta hand om mitt barn när det är sjukt. Och lika självklart känner jag att jag har massa viktiga saker på jobbet. Bokslut, möten med personal, grejer som bara ”måste” göras. Vem har inte det. Vad är viktigast? Och om man är två föräldrar. Vems jobb är viktigast? Mitt jobb? Eller ditt?

Generellt när jag läser på hur det funkar i samhället så är det kvinnor som tar majoriteten av ”vabbandet”. Tittar jag på jobbet så är det likadant. Kvinnorna stannar hemma med sjuka barn, männen jobbar. Min ambition har varit att vi delar lika. Tar varannan sjukdom eller vabdag. Inte helt klarlagt det där. Självklart funkar det inte riktigt i praktiken. Möten måste ombokas, vad som är viktigt på jobbet just nu för mig måste vägas mot vad som är viktigt på jobbet för Micke.

Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med detta. Mer än att det är svårt. Svårt att välja. Svårt att vara på båda ställen samtidigt. Svårt att leva upp till alla förpliktelser. Ansvar gentemot famlj. Ansvar gentemot sina anställda. Jag vill göra allt. Men vet att det inte riktigt går. 

Och så finns en sjuk bebis hemma. Som hostar och är jätteynklig och så hes att hon har tappat rösten. Som jag bara vill krama på.  

vi hinner med en sak per dag på helgen, men just nu räcker det gott och väl

Lång arbetsvecka denna veckan. Och i fredags hade vi tänkt vara lite lätt romantiska med lite soffslapp, nåt avsnitt av Bones och kanske några ostar. Det slutade med att Micke somnade när han lade Simone. Kom ut nära midnatt och väckte mig som hade somnat på soffan runt nio tiden. Så det var den kvällen. 

Lördag skulle Micke springa Finalloppet. Och för att visa att jag sympatiserade så packade jag ihop Sim och löpvagnen och drog till Delsjön samtidigt. Micke sprang sina arton kilometer och jag och Sim sprang åtta. Eller jag sprang, Sim sov mysigt inbäddad i vagnen. Fett jobbigt, men vi belönade oss med några våfflor och varm choklad. Samt kaniner att titta och klappa på. 

Vår standard löplunch

Sim likes

Väldigt söta kaniner

Och för att visa att jag faktiskt sprang och inte bara slappade med våfflor. Självporträtt i överdragskläder efter löprundan. 

På söndagen började vi med en tur till Naturhistoriska museét. Jag kommer ihåg att jag tyckte det var jätteroligt att gå dit när jag var liten. Nu tyckte jag det var lite lätt makabert med alla miljoner döda uppstoppade djur. Spelar ingen roll att de flesta har vart döda sen över hundra år. Lite obehagligt tycker jag det är ändå. Simone däremot tyckte det var mycket roligt. 

Så här har det nog sett ut sen muséet öppnade 1923.

Elefantskelett

De hade roliga böcker i kaféet 

 På eftermiddagen så åkte vi för en storhandling, jag lagade mat och bakade bröd medans Micke lekte med Sim. På kvällen så blev hon lite hängig och gråtig och verkade få feber och förkylning. Som kom och anföll helt plötsligt. Kändes obehagligt och otrevligt på alla sätt och vis. Jag hoppas att det inte är något farligt utan att det går över när hon sover. Och att hon får sova hela natten. 

För övrigt så har Sim lärt sig nya ord.  Bland annat "pussattack" och "knäckebröd". Och hon kan säga sitt namn. Eller iallfall nästan. "Mon" säger hon. Typ "Mon" gunga älgen.