torsdag 27 november 2008

life in a shoebox

ibland känns det som om jag lika gärna kunde bo i en skokartong, för de enda jag ser av lägenheten är sängen och köket. Fast det menar jag inte egentligen, för jag älskar vår lägenhet. Jag börjar nog bli lite trött på mörkret bara.

Lyckades faktiskt somna före tolv igår och var på jobbet före åtta. Det duggregnar och varje gång jag kör förbi en lastbil på väg till jobbet (vilket är rätt så ofta faktiskt) så blir hela min bil översköljd av äckligt smutsigt vatten. Jag fick slut på spolarvätska på väg hem med konsekvensen att jag inte kommer se någonting överhuvudtaget på väg till kontoret imorgon.

Var på bilbesiktning idag. Och passerade utan anmärkningar. Med kommentaren att jag tar mycket bra hand om min bil. Vilket jag finner något underligt, för tyvärr så tar jag inte hand om bilen alls. Förutom att jag svär åt den då och då.

Annars inte så mycket spännande idag. Lyckades äntligen ta mig ut och springa. 40 minuter lungt lunk för att starta lite långsamt efter förkylningen. Gick hyfsat bra. Ute i skogen så sprang jag förbi ett par som hade sex på en parkbänk. Jag såg dem inte först, utan trodde att det var endast en person som satt på bänken. Men sen såg jag att det var två, varav den ena satt i knäet på den andra. Och efter några steg till upptäckte jag att den ena personen hade byxorna neddragna till fotknölarna. Jag är helt för sex i det fria. Men sätta sig på en parkbänk längst med en, må så vara dåligt upplyst joggingslinga, är nog lite väl exhibitionistiskt även för mig. Men kan man inte hålla sig så kan man inte.

Har lyssnat klart på Malloreon böckerna nu. Dags för Kings The Dark Tower. Eller Sparrow Hawk, om det är så Spjuthök blir på engelska. Kan inte bestämma mig.

onsdag 26 november 2008

bara tisdag?!

hemma sent igen. Idag var det mycket på kontoret med forecast och krånglande system. Att det alltid ska vara något form av system som krånglar.
Och inte har jag tränat idag heller.
Imorgon har jag lovat mig själv att jag ska gå ut och springa. Även om jag måste släpa mig ut i minusgrader och regn. Jag vet att dessa två företeelser vanligtvis brukar exkludera varandra, men det här är göteborg trots allt.

Lite gnäll blir det idag hör jag. Det är bara det att för tillfället känner jag att jag inte har så väldigt mycket att berätta. Jag hinner inte göra särskilt mycket för att jobbet tar all tid och energi. Jag hinner inte ens tänka på saker, så jag kan skriva ner intressanta funderingar och reflektiontioner. Alla mina funderingar handlar för tillfället om kronans fall mot euron, recessionen i västvärlden, priset på pengar och annat liknade.
Inte särskilt intessant att höra om, och egentligen inget jag är väldigt intresserad av att tänka på efter arbetstid heller. Tror att på sista tiden så har jobbet invaderat mitt privatliv lite. Jag gillar det inte.

Jag borde tänka på bröllop. Jag tänker i och för sig en hel del, men jag kommer inte fram till så mycket vettigt. Jag hoppas du tänker och kommer fram till massa saker. Min senaste tanke är för tillfället att vi ska viga oss i polen och sen ha fest, utan att bjuda på allt för seriös mat, här i göteborg.

Men jag antar att vi borde kommunicera om detta via andra media än bloggen.

Nu ska gå och lägga mig, jag ska inte börja läsa någonting. Utan försöka tråka ut mig själv så mycket att jag för en gångs skull sommnar för elva. Eller iallafall före midnatt.

tisdag 25 november 2008

natt igen

nu är klockan efter midnatt igen. Jag vet precis hur jag kommer känna mig om mindre än sex timmar. Och ändå sover jag inte. Var i och för sig tvungen att läsa ut Ghost Story. Kan verkligen rekommendera dig att läsa den. En klassisk historia, med massa blodtörstiga ingredineser som inte släpper taget förren man får veta.
Hur det slutar.

Börjar känna mig lite bättre idag. Inte alls lika snuvig eller öm i kroppen. Ska nog ta det lungt någon dag till och hoppas att det går över helt och hållet.

Har hört att Twillight faktiskt är riktigt bra som film. Vi kanske ska gå och se den när du kommer hem. Med tanke på hur mycket vi har försökt att gå på bio, men det inte blivit av. Mitt fel mycket, jag vet. Men ändå.

Nu ska jag försöka sova. Och vakna imorgon med funderingen varför 17 jag inte lade mig tidigare.

Får jag parkeringsböter i natt kommer jag bli djävligt förbannad.

måndag 24 november 2008

sunday boredoom

trodde jag skulle ha något intressant att skriva om idag, men tyvärr måste jag göra dig besviken. Min dag har känns rätt så meningslös. Jag vaknade med massa planer klockan halv tio, åt frukost och tänkte vila lite för att åka bort till delsjön och springa. Solen har nämligen skinit från en kallt klarblå himmel idag Men efter ett tags vilande upptäckte jag att jag inte kände mig särskilt bra. Ont i huvudet, ont i kroppen, snuvig, hängig. Och då har jag inte ens en bakfylla att skylla på.

Så jag har tillbringat nästan hela dagen med att läsa Peter Straubs Ghost Story. Vet inte riktigt hur jag har missat den boken, för den är definitivt en av de bättre skräckhistorierna jag har läst på länge. Har inte läst klart ännu, men jag känner ett visst obehag för att släcka ljuset och lägga mig för att sova. Känner att figurerna i boken inte så lätt kommer försvinna ur mitt huvud. Kanske ta ljudboken till hjälp.

Jag hoppas att jag kan "snap out" från mitt halvt depressiva halvt hängiga tillstånd snart. I have stuff to do, people to meet. Eller iallafall en full vecka på jobbet med mycket att göra, och jag vill väldigt gärna komma igång att träna ordentligt. Det får mig verkligen att må betydligt bättre.

Nu ska jag läsa lite till.
Får se hur det gå med sovandet efter det.

söndag 23 november 2008

korta dagar

dagen försvinner alldeles för snabbt om jag råkar gå upp nästan klockan tolv. Jag hade antagligen sovit ännu längre om inte edward hade ringt för att återlämna bilnycklarna. Det är nackdelen att sova i "flygmaskmode", jag märker inte att det har blivit ljust ute så jag vaknar inte av mig själv.

Så du kan tänka dig att jag inte har åstadkommit mycket vettigt idag. Har mest luffat omkring i dina, alldeles för stora, kläder, läst lite serier, hälsat på föräldrar och bakat en kaka. Nu är jag redo för sängen.

Jag skriver mer imorgon.

lördag 22 november 2008

after work

hemma nu. Från after work. I sängen. Full. Första gången jag skriver på bloggen i sådant tillstånd. Det var inte alls meningen faktiskt. Drack inte så mycket. Räknar... ett glas vin, en cider, en drink, en öl (var jag nu fick den ifrån, då jag inte köper öl själv) och en cider till. Inte jättemycket. Men jag antar att en bidragande faktor kan vara att jag har inte ätit sen klockan ett. Det är ungefär tolv timmar sendan. Vi hade tänkt hinna till maten på after worken, det gjorde alla, förutom josefin och jag. Vi var kvar på jobbet till sju. Djävla jobb. Jag hade bil, edward åkte med och lämnade av oss och sen körde hem bilen. Hoppas han inte har krockat på vägen. Han kör som en tok. Ringde dig på hemväg. Antar att jag inte väckte dig eftersom du inte svarade. Eller så är du ute och festar och inte hör. Saknar höra din röst, känns tomt att vi inte hörst på kvällen, känns fel och jag kommer sova oroligt. Eller, mer sannolikt så kommer jag sova som en sten när jag väl somnar. Jag hoppas allt är bra med dig iallfall. Jag är alltid orolig när du är i norrland. När du kör bil. Eller när du är i situationer där du dricker. Jag kan inte hjälpa det. Alltid orolig. Fick komplimang idag från adam (it kille) att jag har snyggast kläder på kontoret. Adam säger aldrig ett ord. Till någon. Låt mig tilläga att han var full. Jag känner att jag svamlar. Hoppas vi hörs snart. Nu ska jag försöka sova, om det inte snurrar för mycket.

fredag 21 november 2008

dagens spaning

Vi har fika på jobbet minst en dag veckan, ibland oftare. Då serveras allt som oftast olika typer av vetelängder, bullar med gult klet i eller diverse andra bakverk. Jag brukar inte äta dessa. Bland annat så tycker inte det är särskilt gott, jag försöker inte småäta samt att antalet kemikaler och transfetter i en sådan bulle vill man antagligen inte ens veta. Det jag upptäckte iag är att detta "inte ätande" av fikat alltid uppmärksammas.
Jag får alltid kommentarer av typen -Men ska du inte ha? -Klart du ska äta en bulle, här ta denna. -Bantar du eller? -Vad duktig du är som avstår. Detta sagt med en viss gömd gadd i tonen.

Precis på samma sätt kan det låta på krogen när man avstår från att dricka alkohol (med tillägget att man är gravid eller alkoholist). Det ifrågasätts på samma sätt som det ifrågasätts om man inte äter en bulle. Hur kommer det sig?

Är det ren vänlighet? Det kan det vara i bullfallet, så länge man inte kommer in på bantningskommentarer eller duktighetskommentarer. Men jag tror någonstans att människor väldigt gärna vill dela med sig av sina dåliga vanor. De vet att det inte är bra för dem att dricka eller äta bullar, men om de kan dela detta men någon annan så kanske det blir lite mer legitimt. I sil med -Jag borde inte, men Anna gör det också så då är det ok. Antagligen resonerar man som så att vikten av dåligheten minskar ju mer personer som man kan dela den med.

Såg lite samma syndrom i Heroin Diaries där Nikki Sixx inte på något sätt hindrade utan snarare uppmuntrade och tryckte på andra att dela hans missbruk.

Känner man sig så mycket bättre genom att dra ner andra i träsket? Måste fundera mer.

Annars dagen. Jobb jobb jobb. Snoozade runt en timme på morgonen. Jag är verkligen okapabel att gå upp ur sängen om jag inte har bestämt tid med Josefin. Sen åkte jag till Grimmered, gick ut och sprang med mamma. Sprang även intervaller i backe på egen hand. Kändes bra så jag tror att förkylningen är på klar tillbakagång. Fick middag med tillhörande lunchlåda och har precis kommit hem. Dusch och sova.