Just nu

Har jag och Sim sprungit Delsjön runt och avslutar med några välförtjänta våfflor med vispgrädde och hjortronsylt. Och ej att förglömma. Varm choklad. Vi sänder varma tankar till Micke som springer Finalloppet.


- Posted using BlogPress from my iPhone

kaffe kaffe bara mera kaffe

gick upp halv sju i morse. Somnade runt tre. Känner mig som om jag rör mig i genomskinlig gelé. Allt går lite långsammare och jag hör folk med en liten fördröjning. Typ som en dåligt dubbad film. Allt detta för att en viss bebis inte kunde sova utan huliganiserade i sängen ett par timmar i natt. Men det är inget som inte mycket kaffe kan bota.

om

Om jag skulle ha mer tid skulle jag börja rida igen. Jag skulle bjuda vänner på middag flera gånger i veckan. Åka på loppmarknader och köpa fina grejer som jag tog hand om med färg och verktyg. Lära mig bygga och snickra. Gå på silversmide och skapa vackra saker. Åka på fler resor till stora städer och långa skidbackar. Jag skulle läsa betydligt fler böcker och sova lite mer. Jag skulle gå och lyssna på inspirerande människors föredrag. Lära mig mer om bra mat. Baka mera. Jag skulle cykla runt på måfå bara för att jag känner för det. Jag skulle hälsa på och ringa mormor mycket mycket oftare. Spendera mer tid utomhus. Kanske renovera köket. Jag skulle gå med i en bokklubb och skriva mer texter. Jag skulle vara så oerhört mycket mer kreativ.


Ja det skulle jag.

vardag, oh yeah

igår hade Simone studiedag på dagis. Då jag är precis i början på bokslutet och Micke har massa timmar övertid fick han ta hela dagen ledigt med henne. Men jag kunde iallafall sluta tidigt och träffas upp för lite häng på Universeum. Sim tycker det är roligare och roligare att vara där. Titta på alla stora fiskar, spindlar, ormar och andra saker. Jag hade mycket kul bara genom att titta på henne. Dock verkade det som jag var väldigt väldigt trött. Det var min tur att lägga Sim och jag kom inte upp ur sängen förren klockan sju dagen efter.

Bara en notering. Eftersom Sim vägrar gröt försöker vi hitta nya alternativ att erbjdua henne. Igår till kvällsmat åt hon stekt Halloumi och varm (mörk) choklad. Och tyckte det var jättegott.



Här säger hon precis "krokodil" I kid you not.

The crazy family. Vi har precis upptäckt apor att titta på.

Sim är väldigt bra på lina

I morse var det min tur att lämna Sim på dagis. I vanlig ordning. Brukar inte vara några konstigheter. Men just idag gick det inte riktigt som det brukar. Jag vaknar och går upp klockan sju. Kokar ägg, plattar luggen, äter frukost. Allt i lugn och ro. Sim vaknar halv åtta. Äter äggen, dricker lite choklad och går för att leka i sitt rum. Jag städar köket. Efter ett tag går jag för att kolla till så hon inte har hittat på för mycket bus och upptäcker en liten olycka på den långhåriga mattan i hennes rum. Eller kanske en stor olycka utspridd på många ställen. På den långhåriga mattan. Utan att uttrycka det i allt för många ord krävs en ordentlig sanering av både mattan, som jag skrubbar hårt med en borste (kemtvätt kanske?) och bebis, som jag stoppar in i duschen. Det tar inte fem minuter om nån skulle tro det. Efter att allt är klart och jag har lyckats börja klä på mig händer en till incident. I duschen denna gången så det går (relativt) snabbt att göra rent. Nu har klockan hunnit bli nio. Jag har klätt på Sim hjälpligt mig själv lite halvt då jag råkar titta ut genom fönstret. Vad ser jag där. Jo en lapplisa som hänger hungrigt över min bil. Det är bara att svepa in bebis i filtar dra på sig skorna och springa ut för att rädda bilen från parkeringsböter. Jag fick spänna in Sim i barnstolen köra och parkera om och sen gå in igen för att avsluta påklädningen.

Jag kan säga så här.

Jag var inte direkt i tid till jobbet idag.

Men måste även tillägga att alla inblandade höll sig på ett strålande humör under hela tiden.

Sånt som är onödigt att ta upp med mig eftersom jag totalt missar poängen

• Alkohol
• Fotbollshuliganer
• Det där med att inte "se" stök
• Teknikord
• Romantiska komedier

 
 
 

för att jag inte ska tro att jag aldrig gör något

Vi fortsatte med frukostandet ute den här helgen också. Kanske inte en tradition ännu, men skulle kunna vara på god väg. Den här gången testade vi det nyöppnade kaféet längre ner på gatan. Vi var helt  ensamma där med vår frukost och satt kände oss mysiga i lukten av nybakad bröd, kaffe och kanelbullar.   

Efter frukosten tog vi en tur till Rhösska museet för att kolla på utställningar. Inte jättemycket intressant förutom en utställning om möbeldesign genom tiderna. Som jag tyckte var mycket rolig och Micke tyckte var lite sådär halvtråkig. Ungefär som vår inställning till inredning här hemma. 

Resten av helgen förflöt alldeles för snabbt. Nu är det redan söndag kväll (med extra timme och allt) och jag har ingen aning vad vi har sysslat med mer. 

Men om jag tänker efter lite så:

Hälsat på syster. 

Haft föräldrar på besök.

Lagat en chili med choklad, öl och oxfilé. 

Tittat på när pappa hängt upp lampa i Simones rum. 

Storhandlat på Ica Maxi. 

Tittat på Tv serier och ätit ostar. 

Lagat och ätit plättar med vispgrädde och blåbär.

Möblerat om i bokhyllan. 

Druckit kaffe.

Pratat i telefon.

Hällt ut hela Sims badbalja på golvet i hallen (inte med mening)

Satt på blöjor på alla leksaksdjuren.

Så en del grejer blir det ändå. Även om det emellanåt känns som tiden bara passerar utan att man hinner göra något litet ens. 

Massa av goda bröd och bullar

Gris

Sim gillar dricka med sugrör

Rita på Rhösska

Vad finns det där uppe?

Tryggare kan man inte vara

Var på seminarium idag. På Trygghetsrådet. Om hur man som chef hanterar förändringar i ett företag. Hur man berättar för sina anställda om nedläggningar, byten, omflyttningar och annat jobbigt. Det var intressant på många sätt. Vi har ju en stor förändring på gång som berör största delen av personalen. Och vi pratade om hur man ska paketera förslaget, hur man ska presentera och lägga fram det. Och hur cheferna ska ställa sig till de olika reaktionerna som kan komma. Om folk blir arga, besvikna och whatnot. Och nånstans där började jag tycka det blev lite väl mycket gnäll. För det är ju inte så att vi avskedar folk, eller kräver orimliga förändringar, flytt till andra städer och dylikt. Inget sånt. Men jag har insett att många som jobbar aldrig tänker att de borde vara glada att de har ett jobb. Att ingenting är självklart och hugget i sten. De tänker mest "vad kan företaget göra för mig" helst samtidigt som jag gör så lite som möjligt tillbaka. Hallå personligt ansvar?! Vart tog du vägen?


- Posted using BlogPress from my iPhone