torsdag 27 september 2012

tredje kvartalet and still going strong

den här listan skrev jag den 4:de Januari i år. Mina nyårsförhoppningar. Eftersom år 2011 inte uppfyllde något av det nedanstående. Nu har större delen av 2012 gått så det kan vara passande med en liten utvärdering.

  • Mer av att alla ska vara friska => bortsett från Simones senaste magproblem och nån enstaka förkylning har vi lyckats undvika att bli sjuka. Touch wood.
  • Mer middagar på restaurang => jepp, nästan så jag tröttnat på det hela.
  • Mer biobesök => hmm. En film på hela året hittills. Och den var inte ens bra.
  • Mer hitta på saker efter jobbet med hela familjen => bruncher, lekplatser, bibblo, utflykter, middagar hos Chris, joggingturer i Delsjön, Trädgårdsföreningen, Palmhusen, middagar hemma hos oss, gäster som sover över, Grimmered, Universeum, museer. Ja, man kan säga att vi har hållit oss upptagna.
  • Mer resor => Norge, Bräda i Badgastein, Krakow, Berlin, Sopot, Skagen, Warszawa, Bergamo. Så ja, man kan nog säga att det är godkänt. Och not over yet.
  • Mer klättring => nja, jag har varit ute två gånger i år. Inte inte bra.
  • Mer romantik => vet inte om Stargate Atlanits räknas...
  • Mer laga god och bra mat => jepp. Min Le Creuset gryta har inspirerat till underverk. Och Micke har fyllt frysen med fisk. Och vi har lagat massor goda nya saker.
  • Mer träning => rätt mycket löpning, ridning en gång i veckan, gym på lunchrasterna och boxning nu när jag är borta. Jag är inte Hulken, men helt klart nöjd.
  • och mer ta hand om mig själv. => att åka iväg fyra månader utan man och barn för att prioritera sin karriär borde räknas in här. Och jag har gått på manikyr.


  • Så jag vill inte jinxa något här. Men måste säga att året hittills har överstigit alla förväntningar som nyårsförhoppningen hade.

    musik som påverkar

    jag var på konsert igår. Det är World Music festival med fokus på orienten i Warszawa för tillfället. I en veckas tid är det olika konserter och föreställningar från olika länder österifrån. Igår var det en operasångerska från Syd Korea och en Japansk trumföreställning. Operan var häftig. Men trummorna, de var verkligen något extra.
    I en timmes tid spelande gruppen, som heter Ondekoza, olika utföranden på olika typer av trummor. De var tre personer plus en snubbe som spelade bambuföljter i olika storlekar. Och föreställningen var verkligen fantastisk. Trummorna ekade i hela bröstkorgen och magen. De var så snabba emellanåt att deras händer var som ett blurr. De kunde spela sådana stämmningar så jag satt på helspänn och kände nästan att pulsen gick upp. Och det att de var så gott som nakna (killarna iallafall) gjorde inte det hela sämre i och med att de var så grymt vältränade så man såg varenda muskel i hela kroppen.
    Funderar på ifall jag kanske ska se om det går att köpa en skiva...
    Bild tagen härifrån eftersom man inte fick fota i lokalen

    onsdag 26 september 2012

    Tack Bic! Äntligen kommer jag kunna skriva

    Blev hänvisad av Amazon att köpa DENNA. Den fantastiska nya produkt som efter åratal av kämpande med pennor alldeles för stora och tunga för mina små ömtåliga händer kommer tillåta mig att skriva! Jag är till mig av tacksamhet.

    Läs även kommentarerna under. De är hysterisk roliga.

    tisdag 25 september 2012

    senaste lästa bok

    har läst ut Fifty Shades of Grey. Och ja... Vad ska jag säga.

    Handlingen: Erotisk roman skriven av E.L James. Den unga oskuldsfulla Anastasia Steel möter den hemlighetsfulla och stormrika Christian Grey. Åtrå uppstår. Och efteråt så handlar det mest om ridspön, smisk och multipla orgasmer. Eftersom Christian är mestadels intresserad av S&M. Ja, det finns lite annat också men man får verkligen bläddra sig fram.

    Om jag gillar den? Tveksamt. Ok, först är den lite rolig, och man vill veta vad som händer. Och det är lite humor mellan huvudpersonerna. Och så är den rätt het. Åtminstånde de första tre fyra gångerna. Sen kanske också. Men då hade iallafall jag redan tröttnat.

    Och sen språket. Extremt uselt faktiskt. Så uselt att jag inte riktig förstår hur E.L James lyckades sälja över 15 miljoner böcker.
    Störande saker 1: Anastasia har en konstant inre krig med sitt "subconcious" som hela tiden svimmar och sätter på sig halvmåneformade glasögon och sin "inner goddess" som ofta plutar med munnen och hejar på med pon pons. Och konstant inre krig menar jag minst en gång per sida. Jag skojar inte.
    Störande sak 2: De inre dialogerna går ungefär så här "Holy hell his hot. Oh your mine, Gosh what shall I do? Darn his mad"
    Störande sak 3 and counting: Kvinnosynen, klyschorna, förutsägbarheten, det faktum att Christina egentligen är ett svin. Men det att han är rik och hade taskig barndom gör det ok.

    Måste finnas bättre sexiga böcker än den här.
    (Jag säger bara Mammutjägarna)

    måndag 24 september 2012

    Tillbaka i Warszawa

    Tillbaka i Warszawa nu. Blev nästan chockad hur kallt det var när jag gick ut ur planet. Jag har dumt nog varken tröjor eller tjockare jacka med mig. Tänkte att jag skulle köpa här, men har ännu inte lyckats få tummen ur att göra det. Slänger upp några sista bilder från Bergamo. Den sista dagen då jag var ensam efter att Micke och Simone hade åkt hem och jag var ledig. Hade som sagt nån plan att shoppa, och hittade faktiskt massa snygga saker. För massa dyra pengar. Och de saker som inte kostade mycket pengar var inte lika intressanta. Så det blev inget shoppat. Men mycket promenerat.  
    Såna här kryllar det av överallt. Män i kostym, kvinnor i heels, alla kör vespor.

    Spana på Bergamo

    Stadsmuren. Lägg märke till fotbollsmålet i högra hörnet. Italienarna älskar verkligen sin fotboll och spelar på minsta gräsplätt.

    Liten Fiat in the light
    I Söndags var jag på middag hos pappas kusin Ola. Jag har inte sett henne sen hon var i Sverige för typ över tjugo år sedan och var väldigt osäker på ifall jag skulle känna igen henne. Men jag behövde inte oroa mig för hon kände igen mig. Och sa att jag hade typ samma ansiktsdrag som när jag var liten. Vi åt en väldigt god middag bestående av stek, potatismos, sås och rödbetor. Det var verkligen lovely efter all pasta och pizza. Jag kom dit klockan tre och var hemma runt nio. Så man kan lugnt säga att det var väldigt trevligt. Vi pratade om böcker, filmer, musik, hur det är att leva i Polen jämfört med Sverige och allt möjligt annat.  

    Ola och Marek
    

    torsdag 20 september 2012

    sista eftermiddagen med gänget

    igår jobbade jag bara fram till ett och tog sedan en taxi in till stan för att hänga med Micke och Simone resten av dagen. Micke hade lämnat en karta på hotellrummet så jag skulle hitta till parken där de hade spenderat förmiddagen. Och trots mina föregående äventyr med kartor så hittade jag utan problem.

    Vi började med att käka lunch på på ett litet ställe som hette Benigni Ambulatorio Gastronomico. Mycket pretentiöst namn, men maten levde upp till det. Vattnet serverades i en stor kristallkaraff med silverbeslag, förrätten var faktiskt bara rostad bröd med parmaskinka men trots att det låter enkelt så var det väldigt gott. Och huvudrätten var gnocci med smält mozarella på toppen. Sjukt gott.

    Efteråt somnade Simone i vagnen och vi promenerade uppåt. Målet var att ta sig så högt upp som möjligt i Bergamo, vilket inkluderade en liten tur med en funicular till byn San Vigilio. Det är en liten tyst by som inte ser ut att ha ändrat sig särskilt mycket de senaste femhundra åren. På toppen ligger ruinerna av Castello de San Vigilio, en medeltida borg. Tornen är kvar och man kunde klättra upp genom mörka trappor till toppen. Utsikten var fantastiskt fin, och att det började åska gav en extra dimension åt det hela. Åska i bergen är rätt magnifik. Bullret tar liksom aldrig slut utan rullar och ekar mellan topparna. Åskan medförde dock en hel del regn, och vi blev ordentligt dränkta. Inte Simone då, eftersom hon satt i vagnen under regnskydd och var rätt så nöjd. Jag var tvungen att stoppa undan kameran eftersom det regnade så mycket, men jag tror Micke tog en hel del bra blöta kort.

    Och på kvällen, efter att ha torkat upp och bytt kläder åt vi en middag på LaCaprese. Maten var fantastiskt god, och kyparna älskade Simone som avnjöt sin spaghetti en tråd i taget. De till och med kom och pussade lite på henne. Italienare är generellt mer fysiska än Skandinaver och Simone har fått mycket mer klappar och leenden från främmande människor än hon är van vid hemifrån.  
    Gnocci med smältande mozarella. Lovely

    Småvägar på väg uppåt
     
    Utsikten över Città Alta från San Vigilio
     
    Simone vägrade skor
    
    Det där bordet, med den där utsikten. Inte illa

    Precis innan skyfallet

    Och precis efter

    onsdag 19 september 2012

    det är vardag i Bergamo också

    Onsdag redan. Tiden flyger verkligen fram. Och imorgon ska Micke och Simone åka tillbaka till Göteborg. Mycket sorgligt. Det har varit jätteroligt att ha dem här. Och jag tror Simone har haft kul också. Och Micke förstås. Men framför allt så har jag haft det bra. Det är rätt intensiva dagar både för dem och för mig. Jag är på kontoret hela dagarna, därav bristen på intressanta bilder. Jag tror att Micke tar massa fina bilder, men han har ingen dator att lägga upp dem på. Sen träffas vi upp på kvällen och hittar på saker tills sent.
    I måndags gick vi ut tillsammans med två av mina kollegor, Peter från England och John från Kina. Och Micke och Simone förstås. Simone imponerade alla med hur cool hon var. Bland annat genom att äta upp hela sin portion på bilden under. Och kräva mer pommes. Och rita teckningar som hon delade ut till alla runt bordet. Sen sprang hon hela vägen tillbaka till hotellet, ungefär en halvtimmes promenad, samtidigt som hon ville att folk skulle applådera när hon gjorde nåt hopp eller hålla henne in handen. Och alla gjorde självklart som hon sa. Hon kan vara väldigt bossig när hon vill. Vi var tillbaka på rummet närmare midnatt.
    Igår hade ingen av oss någon energi för att gå ut och äta eller vara sociala med andra. Så vi köpte lite bröd, vin, ostar och sådant och gjorde en pick-nick vid en fin fontän. Det är en grymt skön känsla att man kan sitta ute i t-shirt fast det är mörkt utan att frysa. I lööv.
    Fast idag regnar det.
    Besök på restaurang DaMimmo. Simone har tröttnat på pasta, men slukade sina pommes frites. (Jag har faktiskt också tröttnat på pasta, det är allt som finns att äta här. Grymt god, men ändå)

    Kvällspicknick vid fontänen. Mycket trevligt.

    Här är fontänen i fråga. Mycket fin. Hela stan kryllar av dem i olika utformningar