fairy fluff

ett oväntat snöfall i natt täckte allting i ett vitt fluffigt täcke. Allting blir så otroligt mycket finare, renare och roligare när det är täckt av snö. I alla fall när det jag har att välja mellan är slask, blött, kallt och mörkt. Både Spiken och Simone tycker livet är trevligare när det snöar. Även om Simone längtar rätt mycket till sommaren.

Det är sådana här dagar jag är extra glad över att vi har hund. Istället för att sitta klistrad vid datorn hela dagen får jag en paus mitt på dagen och en möjlighet att gå i skogen. Enda problemet är att slita sig tillbaka till datorn igen.

Spiken är rätt så brötig på promenader. Går han lös och jag tränar med honom hela tiden är han supersnäll och lydig. Men i koppel och om jag bara vill gå utan nån extra uppmärksamhet åt hans håll blir han väldigt hoppig och bitig. Jag jobbar hårt på att få bort det. Utan att bråka allt för mycket med honom, eftersom det bara verkar ge motsatt effekt.

Micke är i Hemsedal och åker skidor så jag och Simone får roa oss själva. Än så länge har vi inte gjort så mycket. Men om snön ligger kvar har jag bra förhoppningar för helgen.

Massor av snö

Ibland glömmer man att titta uppåt

Än så länge har jag inte tröttnat på närområdet



Det är rätt så stora skiftningar beroende på vädret. Men ofta mycket fint.

den lätta vägen

Ibland överstiger ambitionerna och intentionerna verkligheten.
Jag hämtade tidigt på förskolan igår, tänkte att jag och Simone skulle hitta på någonting roligt. Gå på promenad. Baka något. Måla något. Göra något.
Men när jag kom hem. Kände att det var kallt ute. Stökigt inne. Allmänt segt. Rann alla energi ut från mig. Så istället för bra, roliga, pedagogisa saker med barnet och hunden tillbringade jag hela kvällen i köket med att läsa bok och äta flingor direkt ur paketet (paleo fail) medan Simone fick titta på filmer.
Kände mig som en lätt misslyckad figur då.

Visa ord från en fyra (och ett halvt) åring

Vi diskuterar att man måste öva och träna på olika saker för att bli bra på dem.
Till exempel måste man träna mycket innan man blir bra på att cykla eller att skriva. Simone gillar inte det här med att träna. Så efter lite eftertanke konstaterar hon.

MAN MÅSTE FAKTISKT INTE TJÄNA OCH ÖVA FÖJ ATT KUNNA ÄLSKA

Jepp. Kanske inte.

Och att se tydligt vad som är bra att göra och dåligt att göra är hon bra på iallafall. Nu i morse. Vi (jag) stressar för att komma iväg till förskolan i tid. Glömmer lite saker, måste vända om och hämta. Simone sitter tålamodigt i bilen. När vi kör iväg berättar hon för mig.

STJESSA INTE. SAKEJ BLIR ÄNDÅ BAJA FEL DÅ

Och ja, vad ska jag säga. Jag kan bara hålla med.

Fram och tillbaka. Och nu regnar det igen

Vädret är minst sagt omväxlande den här vintern.
Från söndagens vackra snö till dagens hällregn och bitande vindar.
Jag undrar om man kan få lov att jobba på distans under vinterhalvåret för att få bo någonstans med ett vettigare klimat. Jag hade hoppat på det direkt tror jag.

Helgerna försvinner så snabbt och det känns knappt som om vi hinner umgås hela familjen. Antingen är jag upptagen, eller så är Micke bortrest, eller någonting annat. Ja ja, så är det väl i perioder.

Denna helgen var inget undantag. Jag jobbade på fredagen, Micke var i Stockholm, Simone på Grimmered och Spiken med Rikard. Ibland känns det som all lever sina egna liv var för sig.

Söndagen samlades vi iallafall. Vädret var strålande fint. Med massa snö och minusgrader. Så efter ett roligt träningspass klädde vi på oss massa kläder och drog Simone i kälke till Delsjön. Sådana vintrar hade jag velat ha jämt.

Men redan idag häller regnet ner. Sådant väder som idag borde vara förbjudet.

Det springs mycket i snö

I Lördags hängde vi på Grimmered hela dagen. Simone lagade väldigt god chokladpudding

Söndagen var så som en vinter ska vara

Nästan lite magisk

Och med varm choklad

filling out space

Äntligen några droppar snö. Även om det är plusgrader och allting smälter bort ungefär lika fort som det faller ner så såg det fint ut i några timmar idag. Jag jobbade hemifrån under dagen och passade på att ta en längre skogspromenad. Nu har det inte blåst på ett par dagar så det känns som det är lugnt att gå i skogen. Och allting var så himlars fint. Täckt av ett vitt fluffigt täcke. Sen att det var ankeldjup lera på sina ställen under snön behöver vi inte tala om. Spiken tycker också det är extra roligt i snön. Han springer som en tok. Och biter på mig alldeles för mycket. Min auktoritära ådra verkar vara rätt så klen.
Jag har äntligen fått ordning på mina foton och min kamera. Anledningen att det har gått så trögt med fotograferandet sista året nästan beror på att min gamla Mac gav upp andan och dog. Så jag hade ingenstans att lägga fotona. Jag fyllde flera minneskort, men till slut så lade jag bara av. Det var inget roligt att fota om jag inte kunde leka med korten efteråt.
Men nu har jag köpt en ny dator. En PC visserligen. Men den duger alldeles utmärkt för mina syften. Och den är fint röd.
Så nu kan jag börja fota igen.

Extra mycket spring i snö

Och vädret var lite soligt nån minut här och där

Spiken försökte gräva upp en gran

Och blommorna hade hattar

 

ovanligt aktiv helg (för att vara jag)

det är så brutalt tråkigt väder och sommaren känns så väldigt långt bort att det verkligen känns deprimerande emellanåt. Inte ens hundpromenaderna mitt på dagen ger tillräckligt med ljus. Eftersom solen inte ens syns bakom molnen.

Jag drömmer om sommaren, funderar på alla saker jag vill plantera på balkongen och tänker mig bort till Kroatien tillsammans med Ewa. Känns som det blir svårt att träna upp sig för löpresan i Mars när det känns så extremt motigt att ta sig ut för att springa.

Helgen har varit ovanligt fylld av aktiviteter.

Fredag kväll blev lite nattjobb på Henriksberg. Garderob och kassa. Eftersom det är något helt annorlunda mot vad jag gör i vanliga fall så var det roligt. Och så mycket att göra att jag hann knappt bli trött på hela kvällen. Och Sammi var mycket omtänksam och snäll och gav mig kaffe och choklad så jag kände mig relativt energisk. Klientelet var runt 18 år gamla, så jämförelsevis var jag lite uråldrig. Men kul ändå att spana på alla kids.

På morgonen efteråt däremot var en helt annan femma. Kände mig nästan bakfull. Det gick i och för sig över efter ett rätt så jobbigt träningspass med Ewa. Och när jag skriver rätt så jobbigt så är det en underdrift av stora mått. Under tiden var det inte så farligt. Men jag har fortfarande väldans muskelvärk idag. Speciellt efter alla pull-ups. 

På kvällen var det middag med jobbkollegor på Gyllene Prag. God mat, men urdålig service. Vänta en timme på förrätten med ursäkten att ostbrickan tar så lång tid att sätta ihop känns inte helt ok.

Efter middag gick jag för att träffa Ewa för ett (eller två) glas Prosecco. Och en pizza. Det var så väldigt trevligt att klockan hann bli efter två innan jag satte mig i taxi hem.

Så söndagen var inte min mest produktiva dag. Jag lagade mat. Och hämtade Micke efter hans 34km lopp. Resten av dagen låg jag på soffan med Simone och tittade på film. Och sov.

bra frågor

idag i bilen på väg till förskolan diskuterade jag och Simone komplicerade saker såsom:

Hur vet magen att det är dags för bebisen att komma ut?
Varför måste man vara hos doktorn för att föda en bebis?
Tar det lång tid?
Hur kommer bebisen ut ur magen?
Hur kommer bebisen in?

Hon har även mer komplicerade frågor, som:

Hur kommer det sig att dagarna är kortare på vintern än på sommaren?
Varför ser stjärnorna så små ut när du säger att de är jättestora?
Varför ser Smurfar inte ut som människor?

Livet är fullt av under.