mat mat mat

Igår kväll var planen att åka iväg och äta. Inte bara jag, Robert och Peter denna gången men även Costanzo och Elena från kontoret. Vi tog en drink på en bar precis vid parkeringen. Om man tar en drink på en italiensk restaurang, så ingår i princip mat. Och de är inte som i Sverige då maten försvinner på tre sekunder, utan folk äter lite mer samlat. Efteråt gick vi till restaurangen. 

Det var en Nepalesisk restaurang, Trattoria Caprese. Jättestor och ser inte mycket ut för världen på utsidan. Men på insidan. Helt annan femma. Fantastiskt god mat. Jättebra service. Kändes väldigt väldigt Italiano. Enligt Elena är det väldigt "södra Italien". Här i norr så pratar man inte riktigt så och är inte riktigt så yvig. Iallafall. Massa kypare som springer runt överallt. Stiliga pojkar med tatueringar på halsen som verkar pussa alla till höger och vänster. Hög ljudvolym. Massa folk som står i kö. Trevliga samtal, mycket skratt. 

Och just det, glömde maten. Först ett enormt fat med blandade förrätter. En jättestor boll mozzarella, friterade pumpablommor, nån spenatröra och aubergine. Och till huvudrätten ett till jättefat med pasta och olika frutti di mare. Jag fattar inte hur alla italienare jag har träffat håller sig så smala.

 Ett av det bättre restaurangbesöken på länge.

Fördrink. Peter, min kollega från England. Costanzo, Manager Finance och jag. Robert min Polska handledare tar kortet.



Pizzabakning i full gång



Peter, kyparen och förrätten och Elena som är Finance Controller i Italien

 

Huvudrätten. Lägg märke till att det ligger en hel fisk på fatet. Då får man lite proportionerna till hur stor den är.



Jag och huvudrätten